Vad kan klimatförändring beror på

Detta oroar WWF såväl som många andra runt om i världen.

klimatFörändringarna

När Arktis havsisar smälter hotas ekosystemen där isbjörn och valar, som narvalen, kommer få svårare att överleva. Livet för de 40 urfolk som lever i olika delar av Arktis förändras drastiskt och traditionella levnadsmönster omöjliggörs och går förlorad genom klimatförändringarna. Havsisen har legat som ett skyddande lock i Arktis. När nu havsisen försvinner sommartid öppnas havet upp och fartyg kan ta sig fram där det tidigare var omöjligt. Detta har bland annat medfört att nyutvinning av olja och gas planeras i Arktis vilket kommer öka trycket på ekosystemen och riskerar att öka utsläppen ytterligare. Många nya gruvor planeras när fartyg nu kan ta sig fram till tidigare isolerade platser. Det medför kraftig ökad sjöfart med risk för höga bullernivåer under vattnet, oljeutsläpp vid olyckor och att främmande arter släpps ut när ballasttankarna på fartygen töms. Enligt IPCC kan havsnivåerna stiga med upp till en meter de närmaste hundra åren. När vatten värms ökar volymen.

Smältvatten från ismassor tillkommer också. Ö-nationer i Indiska oceanen och Fijiöarna i Stilla havet drabbas redan idag av höjda havsnivåer och några av öarna kan på sikt försvinna helt. Tidigare i jordens historia när koldioxidhalterna i atmosfären var lika höga som idag låg havsnivån många meter m högre än idag. Havsnivåhöjningen är dock en relativt långsam och trög process och även om vi kan nå en höjning på cirka en meter till pågår processen i flera hundra år. På grund av trögheten i processen kommer havsnivån att fortsätta stiga även om vi lyckas med att snabbt minska utsläppen. Enligt FNs klimatpanels rapport från augusti kan havsnivån år vara allt mellan 2 och över 7 meter högre än beroende på om vi snabbt lyckas minska utsläppen eller om de fortsätter öka på dagens nivå. Forskare på Fraunhofer Institute har räknat ut att om vi bränner alla våra fossila kol-, olje- och gasreserver så smälter vi all glaciäris och riskerar en havsnivåhöjning på 50 meter på längre sikt.

Funafuti i Stilla Havet är en av de ö-nationer som riskerar att försvinna helt på grund av klimatförändringarna.

Klimatförändringar - Vad är det? Världsnaturfonden WWF

Den ständigt stigande havsnivån hotar att göra ön obeboelig. Redan idag drabbas befolkningen hårt av översvämningar, jorderosion och saltvatteninträngning. För andra delar av världen innebär detta utöver stora risker för översvämningar att städer kan behöva flytta, med enorma investeringsbehov som följd. Risken är enorm att antalet klimatflyktingar kommer drastisk öka när det salta havsvattnet slår ut kustnära jordbruksmark. Klimatförändringarna har redan lett till att extremväder som värmeböljor, torka och skyfall har ökat betydligt i frekvens och intensitet sedan mitten av talet, med ökat antal översvämningar och skogsbränder som följd. Ökningen är tydlig i väldigt många delar av världen. Med den senaste allt mer avancerade och fördjupade klimatforskningen som bland annat sammanfattats i FNs klimatpanels rapport från är det tydligt att många av de extremväder vi sett under senare år, till exempel värmeböljor i Arktis, kan kopplas till människans utsläpp av växthusgaser och hade varit extremt osannolika utan dessa utsläpp.

Frekvensen och intensiteten i olika typer av extremväder, exempelvis även vissa stormar, kommer att öka ytterligare framöver så länge halten av växthusgaser i atmosfären fortsätter öka. Dödsfall på grund av extremtemperaturer har ökat mycket under det senaste decenniet, inte minst i Europa. Enligt forskningen kommer klimatförändringarna föra med sig fler och kraftigare extrema väderförhållanden i framtiden. Vi måste anpassa oss till dessa förändringar. Världens fattiga har svårast att anpassa sig så de behöver ekonomisk hjälp. Under de senaste åren har översvämningar, vinterregn och torka drabbat Sverige och det är svårt att överskåda konsekvenserna. Ett exempel är att majoriteten av samebyarna har begärt katastrofhjälp för att kunna utfodra renarna. Vinterregnen med efterföljande kyla medför att det bildas skare på snön och nere vid marken ett ogenomträngligt istäcke. Renarna kan inte slå igenom skaren eller bryta sönder istäcket och de svälter.

Renarna kan inte ens känna doften var maten finns under snön vintertid. Under renflytten mellan vinter- och sommarbete är det allt svårare och ibland omöjligt att flytta renhjorden på de istäckta sjöarna utan måste i stället gå genom tät skog vilken medför extra stor arbetsinsats. Antalet bitande insekter och ökad sommartemperatur medför att renarna måste vandra allt högre upp på fjället till snöfläckar för att undgå renstygn och kyla ned sig. Risken är att vajorna inte får i sig tillräckligt med mat för sin dimjölk och kalvarna minskar i vikt med ökad dödlighet. Om renskötseln går förlorad riskerar vi att tappa kärnan i den samiska kulturen, för alltid. Antalet bränder ökar i världen på grund av extremväder. Människor måste fly sina bostäder och enorma områden ödeläggs som medför att djur svälter ihjäl. Forskare uppskattar att flera miljarder djur dog under de stora bränderna i Australien för några år sedan. Bränderna i Sibirien medförde att stora mängder växthusgaser släpptes ut och sotmolnen drev upp i Arktis som med all sannolikhet medförde större avsmältning av snö och is.

Kostnader för extremväder och dess konsekvenser har ökat betydligt sedan slutet på talet. Flera studier, bland annat från Columbia University och Potsdam Institute visar att det är svårt att uppskatta framtida kostnader för direkta och indirekta effekter från klimatförändringarna och att när uppskattningar görs är de ofta en underskattning av de verkliga kostnaderna. Dels är förståelsen bland beslutsfattare inte tillräcklig och dels är det så att många av de händelser som kommer drabba oss har mänskligheten inte varit med om tidigare. Denna risk för väsentligt ökade och ofantligt stora samhällskostnader bordefå beslutsfattare världen över att påskynda genomförandet av åtgärder för att minska utsläppen i linje med 1,5-graders målet men även att lägga stora resurser på att anpassa samhället för de klimatförändringar som redan är här och kommer att öka. Alla regeringar i världen bör ta ansvar för att skydda sin befolkning och sina ekosystem, men här behöver också de fattigare länderna stöd från de rikare länderna.

Det är viktigt att de löften om klimatfinansiering till fattigare länderna som givits inom ramen för FNs klimatförhandlingar infrias. När klimatet förändras påverkas också livsmiljön för många djur. Man kan redan idag se hur olika arter anpassar sina vandringsmönster eller får minskad avkomma till följd av klimatförändringarna. Ju mer klimatet påverkas, desto svårare kommer det att bli att anpassa sig till förändringarna. Flera WWF-rapporter har visat att den biologiska mångfalden är hotad på grund av klimatförändringarna. Exempel är rapporterna :. WWF arbetar tillsammans med lokalbefolkningar, företagspartners, forskare och organisationer för att bevara vår fantastiska planet. Utan stöd från våra fantastiska supportrar hade det varit omöjligt att nå alla framgångar. Bli fadder du också! Som Planetfadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till arbetet för att bevara den biologiska mångfalden och kämpa mot klimatförändringarna.

Mobilnummer valfritt. Kryssa för om du är över 18 år gammal Valfritt. Ja, jag är över 18 år och samtycker till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med villkor.

Klimatförändringarna går allt snabbare

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan! Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan! I Alaska har antalet valrossar som går iland ökat dramatiskt när havsisen är borta. Vanligtvis ligger de utspridda i små grupper på havsisen. På land riskerar ungar och äldre att trampas ihjäl när tiotusentals valrossar skräms och samtidigt i panik ska ta sig ned i vattnet. Renar i Arktis brukar genomföra årliga förflyttningar där de vandrar över is och frusen mark. När sjöar, älvar och myrar inte längre är frusna på samma sätt som förr måste de ta långa omvägar för att klara samma sträcka. En annan art som påverkas av klimatförändringarna är den nordatlantiska laxen, som riskerar att minska drastiskt. När vattentemperaturen ökar så minskar överlevnaden hos både yngel och vuxna individer. En studie i den vetenskapliga tidskriften Science visar att en av sex arter riskerar att utrotas på grund av klimatförändringen.

WWF släppte en global rapport som visar hur klimatförändringen påverkar ett dussin specifika arter och deras livsmiljöer. Besök kontakt. Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner. Bli Planetfadder och kämpa regelbundet för djur och natur. Skänk en gåva som kämpar för djur och natur. Konsekvenser av global uppvärmning Vad händer vid olika grader? Effekter vi redan ser Extremt väder. Konsekvenser av global uppvärmning Vi står inför en akut risk för en katastrof om vi inte lyckas begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Så beskriver världens alla regeringar tillsammans allvaret i klimatförändringarna i den gemensamma syntesrapport som FNs klimatpanel IPCC som publicerades år Konsekvenser vid 2 och 3 graders uppvärmning Den förstärkta växthuseffekten får allvarliga globala konsekvenser för både människa och natur, även om de lokala effekterna varierar.

Klimatkonsekvenser grad för grad Scenarion baserade på mängden koldioxidutsläpp. Sämre livsmedelssäkerhet.

Klimatförändringarnas konsekvenser - Världsnaturfonden WWF

Haven blir varmare och surare. Global glaciärsmältning Nästan alla glaciärer över jorden minskar i storlek och minskningen sedan talet är den kraftigaste som inträffat de senaste åren. Glaciärer smälter i allt snabbare takt, nu flera gånger snabbare än i slutet av talet. Den pågående klimatförändringen är omfattande, snabb och i många fall saknar den motstycke i historien. Vid de tillfällen i jordens historia när klimatet ändrats snabbt har det medfört stora och allvarliga konsekvenser för livet på jorden, både växter och djur. Till skillnad från tidigare klimatförändringar beror den vi ser idag på människan. Det är framförallt den stora mängd fossila bränslen som kol, olja och gas som vi människor bränt och fortfarande bränner som är orsaken. Den samlade klimatforskningen är nu helt glasklar med att det är människan som är huvudorsaken bakom de förändringar som vi ser idag. Den så kallade växthuseffekten är ett naturligt fenomen.

Utan den skulle det liv som finns på jorden idag inte vara möjligt. Benämningen används just för att beskriva vissa gasers påverkan på klimatet. Vår viktigaste växthusgas är helt vanlig vattenånga, som står för det mesta av den naturliga effekten. Andra naturligt förekommande växthusgaser är koldioxid, metan och lustgas. Mänskliga aktiviteter ligger bakom kraftigt ökade utsläpp av framförallt koldioxid, metan och lustgas men även ett antal konstgjorda gaser, exempelvis freoner. Klimatet och biologisk mångfald hänger ihop. Hjälp oss bromsa klimatförändringarna och skydda hotade arter! Bli fadder och stötta vårt arbete. Som Planetfadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till arbetet för att bevara den biologiska mångfalden och kämpa mot klimatförändringarna. Mobilnummer valfritt. Kryssa för om du är över 18 år gammal Valfritt. Ja, jag är över 18 år och samtycker till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med villkor.

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan! Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan! Den senaste IPCC-rapporten ger ny information om risker för allvarliga konsekvenser, mer än vad man trodde innan, från en uppvärmning på 1,5 grader till 2 grader. Konsekvenserna visar på kaskadeffekter som går över gränserna. Detta betyder att om ett ekosystem förstörs på ett ställe i världen så kommer alla i hela världen uppleva de allvarliga konsekvenserna. Enligt senaste rapporten spelar varje tiondels av grad roll eftersom varje steg av ytterligare uppvärmning gör saken värre. Den ökande halten av växthusgaser i atmosfären, där koldioxid är den gas som ger störst bidrag, innebär att växthuseffekten förstärks och det blir varmare. Vi har inte haft en så hög halt av koldioxid på två miljoner år. Redan idag dvs enligt senaste IPCC rapporten uppgår temperaturhöjningen till 1,1 grader jämfört med förindustriell tid och det senaste decenniet har varit det varmaste som någonsin uppmätts.

Temperaturökningen är den snabbaste som varit på flera tusen år. Vi beräknas nå eller överskrida 1,5 grader inom de kommande årtiondena beroende på hur vi lyckas begränsa utsläppen. De ökade utsläppen leder dock till mycket mer än att det i genomsnitt blir varmare. Vårt klimatsystem är komplext och det blir olika typer av förändringar på olika platser. Om uppvärmningen begränsas till 1,5 grader kan Arktis sommaris behållas men vid högre temperaturer är det mycket osäkert. De regionala skillnaderna på förändringar är stora. På vissa platser blir det torrare, på andra blir det större nederbörd samtidigt som risken för olika typer av extremväder ökar, exempelvis fler och kraftigare värmeböljor både på land och i havet. Haven har tagit upp hela 90 procent av energiökningen i klimatsystemet de senaste 40 åren. Havsnivåhöjningen, som beror på temperaturökning och avsmältning av landisar, är idag redan 20 cm högre jämfört med slutet avtalet och kommer pågå i många hundra år även om lyckas stoppa utsläppen.

Höjningen vi har idag är den snabbaste på flera tusen år. Haven har även absorberat en tredjedel av människans koldioxidutsläpp, vilket redan har lett till en succesiv försurning av våra hav. Ett annat exempel är hur den accelererande växthuseffekten bidrar till att mark som länge varit frusen året runt tinar — då lösgörs växthusgasen metan. Detta händer på Tundran i Sibirien. När glaciärer och havsistäcket smälter barläggs dessutom mark och oceaner. De har mörkare ytor än det tidigare is- och snötäcket. Som en direkt koppling reflekteras mindre solstrålning bort från jorden och uppvärmningen förstärks ytterligare. En oroväckande tanke är att vår planet skulle kunna fångas i en snabbt nedåtgående spiral till följd av naturliga negativa fenomen och konsekvenser som dessa. Den här typen av risker gör arbetet med att minimera den mänskliga påverkan på klimatet genom att sluta förbränna fossila bränslen och på andra sätt minska utsläppen ännu mer akut.

Under min livstid har jag noterat märkbara förändringar i havsisens cykel av frysning och smältning. Isbildningen varar nu under en månad, det är längre än förut. Isen börjar brytas upp en månad tidigare än förr. Vi har idag allt mer heltäckande och detaljerade kunskaper om klimatsystemet och kan förutse klimatförändringar även på regional nivå. Med allt mer avancerade och förbättrade klimatmodeller går det att koppla risken för olika typer av extremväder till människans utsläpp av växthusgaser. Detta och att det är ett faktum att människan är huvudorsaken till klimatförändringarna visas den senaste rapporten från FNs klimatpanel. Våra utsläpp rubbar naturens balans idag, och ännu mer i framtiden.