Kan man äta gös

De tål värme och behåller därför sin giftighet även om musslorna eller ostronen upphettas. Musslor och ostron. På livsmedelsverket.

Allmдnt meddelande

En kaka är en liten textfil som skapas och lagras på den enhet du använder för att besöka vår webbplats, som till exempel en dator eller en mobiltelefon. Om det är okej kan du klicka på Acceptera allt. Du kan också välja bort kakor som inte är nödvändiga för att kunna använda webbplatsen. Det gör du genom att klicka på Anpassa. Du kan ändra ditt beslut när som helst. Dessa kakor är obligatoriska. De ger tillgång till basfunktionerna för webbplatsen och de relaterade tjänsterna. Utan de här kakorna kan inte webbplatsen fungera. Därför går de inte att inaktivera. Statistiska kakor samlar in och rapporterar information om hur våra besökare använder webbplatsen.

Dela sidan

Informationen som samlas in är anonymiserad och kan inte kopplas till dig som användare. Dessa kakor hjälper oss att förstås hur vi kan förbättra vår webbplats, genom att vi exempelvis kan se vilka sidor som läses mest och hur besökare går mellan våra sidor. Du kan välja att acceptera alla kakor, eller välja bort kakor som inte är nödvändiga för att kunna använda webbplatsen. Du kan ändra ditt val när som helst.

Gös - Lär dig allt om gös fisk | Sportfiskarna

Enligt lag ska du få information om att webbplatsen använder kakor och vad dessa används till. Du ska även informeras om hur du kan välja bort kakor. Läs mer om våra olika kakor nedan. En kaka är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Det finns två typer av kakor. Den sparar en fil under en längre tid på din dator. Den används till exempel vid funktioner som talar om vad som är nytt sedan användaren senast besökte den aktuella webbplatsen. Under tiden du är inne och surfar på en sida, lagras den här kakan temporärt i din dators minne, exempelvis för att hålla reda på vilket språk du har valt. Sessionskakor försvinner när du stänger in webbläsare. Se din webbläsares hjälpsidor för mer information. Användning: Används av ASP. NET för att avgöra om användaren som begär att få se en sida är autentiserad. Användning: Denna kaka sätts av ASP. NET och är nödvändig för sidans säkerhet, för att skydda användare och webbplatsen mot angrepp.

Denna kaka sparas inte och försvinner när du stänger ner webbläsaren. Användning: Denna kaka sätts i Episerver Form vid ett besök på en sida med formulär och är nödvändig för att formulärfunktionen ska fungera. Kakan identifierar den webbläsare som interagerar med applikationen. Användning: Denna kaka sätts i Episerver Form för att följa upp hur en besökare på webbplatsen använder formuläret. Kakan används för att spara ett slumpmässigt webbläsar-ID. Användning: Sätts av Text Help för att möjliggöra funktioner för talande webb, ett tillägg för tillgänglighet och lässtöd för användare. Informationen som sparas kan inte kopplas till en enskild användare. Användning: Sätts av e-space för att identifiera om du svarat på användarenkäten om Livsmedelsverkets webbplats tidigare. Användning: Sätts av e-space för att identifiera vilka sidor som besökts och hur lång tid besökaren spenderat på webbplatsen. Användning: Sätts av e-space när en användarenkät visas.

Den innehåller ett unikt slumpmässigt skapat användar-ID. Den innehåller tillskrivningsinformation om hänvisning till webbplatsen. Kostråd Kostråden - hitta ditt sätt Grönsaker och frukt - råd Fisk och skaldjur - råd Fullkorn - råd Kött och chark - råd Matfetter - råd Mejeriprodukter - råd Socker - råd Salt - råd Alkohol - råd Nötter och frön - råd Energibalans - råd Rörelse i vardagen - råd Vetenskapen bakom våra råd Nyckelhålsrecept-genväg Matvanekollen, testa ditt sätt Matvanekollen — testa ditt sätt Gravida - råd om bra mat Bra mat när du är gravid Gravid - Mat att undvika Gravid - Hur får jag tillräckligt med näring? Gravid - Hur mycket mat är lagom? Träning för gravida Vegokunskap för gravida och ammande Ammande - råd om bra mat Bra mat när du ammar Hur får jag tillräckligt med näring? Mat att undvika - ammande Hur mycket mat är lagom? Träning för den som fått barn Vegokunskap för gravida och ammande Barn och ungdomar Spädbarn Spädbarn, teckenspråk Barn år Barn och ungdomar år Vegetarisk mat till barn Vegansk mat till barn Äldre - råd om bra mat Aptit, hälsa och näring för äldre Bra matvanor för äldre Risker med maten för äldre Folsyra för kvinnor Vegetarisk mat Vegansk mat Miljöförgiftad fisk Syna saltet Hälften vore nog Salt är en vanesak Syna saltet - för hälsan Hur mycket salt bär du hem?

Syna saltet - när du handlar Syna saltet - när du lagar mat Minska på saltet - inte på smaken Välj rätt salt Tallriksmodellen Illustrationer av tallriksmodellen Fotografier av tallriksmodellen Den grönare Matcirkeln Näringsrekommendationer Referensvärden i NNR Matvanor - undersökningar Riksmaten småbarn Ge samtycke med BankID Så går undersökningen till Mer information om undersökningen Utvärdering av metod Riksmaten barn Riksmaten ungdom Metod Den gröna maten Kött och fisk Godis och läsk Vardag och helg Hur mår ungdomarna? Har ungdomar näringsbrist? Minska matsvinnet - så här gör du! Checklistor Beredskap i offentliga kök Krismenyer och lager Måltidsbloggen Samtal om mat i hälso- och sjukvården Bra matvanor räddar liv Kunskap för dig och dina patienter Mer att läsa och lära på webbplatsen Matsvinn Tips för minskat matsvinn Förvara maten rätt Förvara frukt och grönt rätt Vad betyder datummärkningen? Minimera På denna sida Hitta ditt sätt - tips för att få det att funka För hälsan För miljön Nya näringsrekommendationer Miljöföroreningar i fisk Barn, unga, ammande, gravida och den som vill bli gravid i framtiden Om du fiskar själv eller ofta äter egenfångad fisk Förvara och tillaga fisk Personer med nedsatt immunförsvar Musslor och ostron.

Grönsaker och frukt - råd. Fullkorn - råd. Kött och chark - råd. Matfetter - råd. Mejeriprodukter - råd. Socker - råd. Salt - råd. Alkohol - råd. Nötter och frön - råd. Energibalans - råd. Rörelse i vardagen - råd. Vetenskaplig grund. Matvanekollen, testa ditt sätt. Vi använder kakor för att: Förenkla ditt besök på livsmedelsverket. Sidan ska fungera så bra som möjligt ur användar- och tillgänglighetsperspektiv. Samla information om hur sidans besökare använder webbplatsen. Anpassa Acceptera allt. Anpassa inställningar. Tillbaka Spara. Om kakor. Kakor på Livsmedelsverkets webbplats På Livsmedelsverkets webbplats används följande kakor.

Дta stor Gцs - - Fцr oss bakom flцtet

Namn: ASP. Användning: Används för att identifiera en session mellan klient och server. Tid: Förfaller när webbläsaren stängs Klassificering: Nödvändig Namn:. Tid: dagar. Tid: Förfaller när webbläsaren stängs. Klassificering: Nödvändig Namn:. Tid: 90 dagar. Tid: Tillsvidare. Längs kroppens sidor har gösen mer eller mindre vaga ränder. Färgen varierar från grågul med vit buk till mörkare brungrönt. Ryggen är mörk, ofta svart. Hanen får en mörk lekdräkt. Vissa individer kan bli nästan svarta, framför allt på magen. I munnens främre del har gösen tydliga huggtänder. Gösen finns i både sött och bräckt vatten. Den föredrar syrerika och varma vatten och gärna i djupa och inte för klara sjöar. Den finns också i svagt strömmande vatten och i - framför allt - grumliga skärgårdsvatten. Gösen är speciellt aktiv i skydd av mörkret eftersom den då kan utnyttja sin syn för att jaga byten. Gösen lever i mindre stim, eller helt solitär. Den jagar ofta pelagiskt, i frivattnet.

Som den rovfisk den är angriper och äter gösen småfiskar av olika slag -nors, mört, löja, strömming och liknande fiskar står på matsedeln. Som liten är det insektslarver, kräftdjur och liknande som står för näringsinnehållet. Gösarna leker i par under våren och försommaren april-juni. Oftast sker leken på meters djup, när vattnet är varmare än 12 grader. Hanen gräver en liten lekgrop där honan lägger upp till en miljon små ägg. Hanen vaktar rommen och vispar friskt vatten över dem, tills de kläcks dygn senare. Hanen blir könsmogen runt års ålder och honan vid år. Honan växer snabbare och blir större. En gös lär kunna bli uppemot år. Smågösar kan möjligen påminna om abborre eller gärs, men gärsens ryggfenor är sammanväxta. Gösen saknar också den lilla taggen på gällocket och de rödaktiga fenorna som abborren har. Gösen förekommer mest i södra Sverige, men saknas helt på Västkusten, liksom på Sydkusten, samt runt och på Gotland. Den finns inte heller i de nordliga eller nordvästra delarna av landet.

Stundtals har gösen utsatts för mycket hårt fiske och eftersom den samlas i små områden under leken har vissa bestånd blivit hårt utnyttjade. Den är dock inte hotad » och har fått ett uppsving - vilket i vissa vatten beror på ökad temperatur och grumligare vatten, som den utnyttjar till sin fördel.