Vad händer om man inte betalar räkningar

Vad händer om jag inte kan betala mina räkningar? |

Vi på Konsumenternas Bank- och finansbyrå svarar på frågor om företag som står under Finansinspektionens tillsyn, till exempel banker och andra kreditgivare. Har du frågor om fakturor från andra typer av företag, kan du i stället kontakta Hallå konsument. Det är viktigt att du betalar dina lån och andra skulder i god tid före förfallodagen eftersom det tar en viss tid att föra över pengarna. Du är skyldig att betala i tid även om du exempelvis är sjuk eller bortrest och oavsett om du har fått fakturan eller inte. Framför allt vid längre helger och månadsskiften kan det ta längre tid för din betalning att nå fram, eftersom girosystemen kan vara hårt belastade och det kan ta flera dagar innan en betalning registreras hos mottagaren. Om du inte betalar i tid kan du drabbas av kostnader som påminnelseavgift och andra typer av avgifter. Om du vet att du kommer bli sen med en betalning, om du har frågor om betalningen eller om du tycker att kravet är felaktigt, ska du kontakta banken, kreditgivaren eller inkassoföretaget och prata med dem.

Om du inte har fått fakturan ska du också kontakta dem. Om du är osäker på att ett betalningskrav är korrekt, kan du först läsa vår Checklista för betalningskrav och på sidan Felaktigt krav. På en faktura eller annat betalningskrav ska det alltid stå när och till vem du ska betala. Ibland används juridiska begrepp som inte är självklara för alla. Du kan stöta på begrepp som borgenär, gäldenär och förfallodag. Den du ska betala till kan kallas för borgenär och du som ska betala kan kallas för gäldenär. Förfallodagen är den dag som din betalning senast ska ha kommit in på borgenärens konto. Som en huvudregel anses du ha betalat när pengarna är registrerade hos mottagaren. Om du betalar via plus- eller bankgiro anses du ha betalat den dag beloppet bokfördes hos girot. Betalningen anses alltså inte genomförd bara för att beloppet har dragits från ditt konto, med undantag för hyresbetalningar som faktiskt anses vara betalda när du gjort betalningen.

Om du inte betalar en faktura eller ett annat betalningskrav har banken eller kreditgivaren rätt att ta till olika åtgärder.

Om du inte kan betala din räkning -

Det vanligaste är att du först får en påminnelse där det står att du är sen med betalningen och att du uppmanas att betala så fort som möjligt. Det finns däremot inget lagkrav på att du först ska få en påminnelse utan banken eller kreditgivaren kan gå direkt vidare till inkasso, Kronofogden eller domstol så fort förfallodagen har passerat. Banken eller kreditgivaren får lägga på olika avgifter när du betalar för sent:. Det är viktigt att tänka på att ju längre tid du dröjer med din betalning desto mer avgifter och ränta läggs på skulden. Alla vet att det inte är bra att få en betalningsanmärkning. Men vad är egentligen stegen från en obetald räkning till en betalningsanmärkning? Betyder ett brev från ett inkassoföretag eller Kronofogden automatiskt att du hamnat på svarta listan? Vi benar ut. En betalningsanmärkning kan få stora konsekvenser för ditt liv. I värsta fall kan det leda till att du inte får låna pengar, kan hyra en lägenhet eller teckna ett telefonabonnemang.

Betalningskrav – betala eller bestrid i rätt tid så slipper du betalningsanmärkningar

Men hur blir en obetald räkning till en betalningsanmärkning? Det börjar med att du får en räkning för det där köpet du gjorde på nätet, eller den där tjänsten du prenumererar på, eller var det kanske en parkeringsbot. Räkningen du får i handen, eller elektroniskt, har ett förfallodatum. Vanligt är att du har 15 till 30 dagar på dig att betala. Om du inte betalar räkningen innan förfallodatumet får du vanligtvis en eller flera betalningspåminnelser, ofta med en påminnelseavgift adderad till den ursprungliga summan du var skyldig.

Få hjälp med skulder och ekonomi

Men ett företag är inte skyldigt att skicka en betalningspåminnelse, även om detta är den vanliga. Har du svårt att betala fakturan på utsatt tid, ring företaget och hör om det går att förlänga tiden, eller om du kan delbetala av skulden. Om du inte betalar påminnelsen i tid är det vanligt att din skuld skickas vidare till ett inkassoföretag, som tar över skulden från företaget du är skyldig pengar. Till din ursprungliga räkning läggs då vanligtvis också en inkassoavgift. Du kan alltid föra en dialog med inkassoföretaget om det går att sänka räntan, eller dela upp skulden. Anser du inte att du är betalningsskyldig, behöver du genast kontakta inkassoföretaget. Kommunicera skriftligt, datera handlingar och ange sakliga argument för ditt resonemang, och kom ihåg att spara alla handlingar. Om du inte betalar skulden från inkassoföretaget, eller från företaget, om de inte arbetar med ett inkassoföretag kan skulden skickas till Kronofogden.

Kronofogden skickar dig då ett betalningsföreläggande. Det är viktigt att du noggrant läser igenom föreläggandet samt skickar tillbaka det delgivningskvitto som bifogats. Ditt svar är ett bevis på att du fått betalningsföreläggandet, inte på att du accepterar kravet. Skulle kravet vara felaktigt har du rätt att bestrida det och betalningsföreläggandet anger hur många dagar du har på dig, vanligen tio dagar. Om du varken bestrider eller betalar, fattar Kronofogden ett beslut, ett så kallat utslag. Utslaget kan jämföras med en dom och är ett bevis på att företaget eller inkassoföretaget har rätt att kräva dig på skulden. När du fått ett utslag innebär det att du direkt måste betala det som framgår av utslaget. Om du anser att utslaget är felaktigt behöver du pröva det i domstol och kan då, utöver den ursprungliga skulden, bli skyldig att betala rättegångskostnader. När Kronofogden beslutat om ett utslag registreras det hos kreditupplysningsföretagen som en betalningsanmärkning, vilket är en anteckning att du inte skött dina betalningar, och kan skapa stora problem i din vardag, som till exempel att du inte kan köpa på avbetalning, ta lån eller hyra en bostad.

Registret är tillgängligt för banker, andra långivare, hyresvärdar, telefonoperatörer och andra som har ett legitimt behov av att få del av informationen.