Varför blir det spänningsfall

Spänningen från en spänningskälla fördelar ju sig över alla komponenter. Har du 30V men får endast ut Antag då att kretsen inte kräver 30V eller att vi tar sönder någon komponent. Jag tror jag först måste reda ut vad spänning faktiskt är för någonting för det verkar inte som jag förstår. Som jag förstår det är spänning skillnaden i den energi som krävs för att flytta en Coulumbs laddning mellan två punkter, det vill säga skillnaden i potential mellan de två punkterna. I en krets mäts potentialen mellan pluspolen och minuspolen. Men ju närmare minuspolen man kommer, desto mindre energi kommer krävas, eller hur?

Kurs på firman -

Utifrån denna definition av spänning förstår jag inte hur spänning kan "fördela sig". Föreställ dig följande krets med tre utmärkta punkter:. Skillnaden i elektrisk potential mellan den blå och röda punkten kommer vara större än skillnaden i elektrisk potential mellan den rosa och röda, eller hur? Hur kan spänning alltså vara något som "fördelar" sig? En spänning är väl ingen sak, snarare ett mått på skillnad i elektrisk potential? Om man kan räkna med att resistansen i ledningarna är försumbar, så har den rosa och den blå pricken samma potential. Här finns det ingenting spänningen kan fördela sig mellan, det är ju bara en enda glödlampa som "äter upp" hela spänningen. Spänningsfallet över glödlampan är lika stor som spänningsökningen i batteriet. Och exakt där är kruxet i vad jag inte förstår. Varför är potentialen lika stor i båda punkterna? Den borde väl minska ju närmare minuspolen man kommer, eller hur? Ju närmare minuspolen den kommer desto mindre elektrisk potentiell energi får laddningarna.

Om resistansen i ledningarna är så stor att man inte kan strunta i den, så har du alldeles rätt men då har man monterat in alldeles för dåliga ledningar! Det vill säga potentialen går från 10 till 0 precis i punkten där strömmen når minuspolen? Om du kortsluter ett batteri kommer det att gå jättemycket ström genom ledningen - om resistansen hade varit 0 skulle strömmen ha varit oändlig. Oändligheter är svåra att räkna på. Om vi inte kan försumma resistansen så kommer ledningens resistans att "äta upp" hela spänningen, precis som lampan i ditt inlägg 8. Nu är det förståeligt att du ritar upp kretsen för förståelse men vill bara påpeka att du aldrig ska göra så irl.

Elnätet - ditt handtag med regelverket

Att kortsluta ground och den positiva terminalen brukar leda till att komponenter smälter eller börjar brinna. Det kanske underlättar om du introducerar ground vilket i princip alla kretsar har? Jag tror också att du ska skita i den definitionen av spänning. Så här fick jag lära mig det på universitet:. Du kan se diametern av slagen som strömmen medan flödet eller "kraften" som trycker vattnet genom slangen med en viss hastighet är spänningen. På så sätt är det inte konstigt att spänningen är fördelad. Olika mycket vatten kommer rinna ut ur slagnarna beroende på trycket och diametern av slangen. Dvs, totala mängden vatten som runnit ut är av samma magnitud som vattnet som vi började med. Sedan kan man börja ta in andra lagar exempelvis conservation of energy osv men det blir nog överflödigt no pun intended, så klart. En orsak till begreppsförvirringen här är nog att man ofta pratar om elledningar "utan motstånd". Sådana finns ju inte.

Hur grova kopparkablar man än har, så har de ändå någon milliOhms, mikroOhms eller nanoOhms resistans. Men om man då kopplar kablarna mellan komponenter som har hundratals eller tusentals Ohm resistans, brukar man säga att kablarna har noll resistans.

Vad innebär spänningsfall? (Fysik/Fysik 1) – Pluggakuten

Börjar man då räkna på spänningsskillnader mellan olika punkter i en sådan kabel, så blir det extremt små spänningsskillnader. Deras spänningsfall U skiljer ju sig, så det borde vara viktigt att ta med i lösningen. Låt x vara lampornas resistans. Låt R vara ersättningsresistansen för den parallella delen av kretsen. Då gäller detta:. Eftersom alla lampor har samma resistans så räcker det med att titta på strömmen eller spänningen för att se var effekten är störst. Ja som doktorn säger, facit antar att lamporna har samma resistans, oavsett vilken ström som flyter genom den, eller spänning som ligger över den. Och för att undvika onödiga svårigheter med dina fysikkurser så ska du göra på det sättet om det inte står något annat i uppgiften. Men här är lite överkurs. Det är en väldigt förenklad bild av resistansen i en glödlampa att säga att den är konstant. Man kan säga att den är hyfsat konstant inom små intervall av strömändringar. I själva verket så ökar resistansen markant i glödtråden ju mer ström som flyter genom den, så facit gör det ganska lätt för sig genom att hävda konstant resistans.

Åtminstone när de antar att resistansen är konstant, utan att de redovisar sitt antagande. Till exempel så är glödtråden i princip en kortslutning när strömmen närmar sig noll kall glödtråd. Man kommer ju naturligtvis fram till samma resultat som facit, dvs att vissa av lamporna kommer att lysa svagare än andra, även genom att ansätta en bättre, mer komplicerad modell av glödtrådens resistans, dvs en modell där resistansen har ett strömberoende. Så för uppgiften och din gymnasiekurs spelar det ingen som helst roll, men jag tycker det hade varit mycket bättre ifall uppgiften hade formulerats med att glödlampans resistans skulle förutsättas vara konstant. Eller att uppgiften hade gjorts med resistanselement istället för glödlampor. Du behöver Logga in eller Bli medlem först! Zeus är nöjd med hjälpen Avmarkera.

Spänningsfallskalkylator

Zeus Postad: 12 nov Redigerad: 12 nov Spänningsfall Hej! JohanF — Moderator Postad: 12 nov PeterG Postad: 12 nov Olika ljuskällor bygger på olika principer. Glödlampan använder definitivt strömmen för att få en tråd att glöda som då sänder ut ljus. Att potentiella elektriska energin genererar ljus räcker inte som förklaring. Det är detta jag är förvirrad över. G Postad: 12 nov Zeus Postad: 14 nov Redigerad: 14 nov G Postad: 14 nov