Hur många ankor ska man ha

Här är en lista på saker att tänka på om du funderar på att skaffa ankor. Ankor föds upp för köttets eller äggens skull. Hanen kallas andrake, drake, andrik eller ankbonde, honan oftast bara anka och ungarna ankungar eller ällingar. Ankor har platta simfötter. Ankor har oftast en orange näbb. Näringsbehov och utfodring. Näringsbehov Ankor är djur som anpassar sig väl till olika sorters föda. Genom att öka eller minska foderintaget kan ankor hålla sitt dagliga intag av smältbar energi konstant.

Post navigation

Mängden foder du ska ge dina ankor beror på deras storlek. Tabellen här under ger en ungefärlig uppskattning. Eglu-behållaren rymmer 1,8kg foder. Det räcker för två stora ankor i ungefär 3 dagar. Honorna behöver vara väl kamouflerade när de ligger på marken och ruvar i sitt bo. Ankhanen kallas andrik och honan bara anka. Ungarna kallas ällingar och de kan både gå och simma så fort de kläckts ur äggen. Änder och ankor är borymmare, det innebär att ungarna inte ligger kvar i boet för att bli matade. I Stadsparken bor flest gräsänder och de äter också små insekter och kräftor. Men bröd står inte direkt på deras meny. Skydda dem för regn och blåst, utan mamman så fryser de lätt. När ällingar blir blöta behöver de torka upp så värmelampan är bra att ha även senare, om det skulle komma en skur som blöter ner dem rejält. De har svårt att få upp värmen ordentligt utan värmelampa. Sänk värmen gradvis från 37 till under 6 veckor. Studier har visat att överlevnaden hos ungankor ökar med ett ökat proteininnehåll.

Det viktigaste när det gäller protein till ankor är vilka aminosyror som ingår. Lysin, metionin och cystin är essentiella aminosyror som ankorna använder för att bygga upp sina egna proteiner till fjäder- och äggbildning. Ankor tycks inte ha ett så stort behov av fett i dieten då de omvandlar kolhydrater till fett. Vissa estrar är dock essentiella för ankans normala funktion. För att nervsystemet skall fungera behövs kolin som är en viktig del i fosfolipidernas uppbyggnad. Relativt lite forskning har gjorts avseende ankors vitamin- och mineralbehov. Det som framkommit är att vitamin A är viktig för maximal foderomvandling och för bra fertilitet. Vid brist uppstår muskelsvaghet och dålig tillväxt. Vitamin E förhindrar muskelförtvining och skall kombineras med selen. Om kosten har brist på selen måste halten av vitamin E ökas kraftigt, om vitamin E saknas måste mycket selen tillföras. Det finns många olika B-vitaminer där de viktigaste är niacin, folsyra och biotin.

De förhindrar bensvaghet och ger en bra tillväxt. Vitaminerna D och K antas också vara viktiga. Vad gäller ankors mineralbehov har försök visat att ankans storlek påverkar mineralbehovet och även vad ankan skall användas till spelar in. Viktiga mineraler är fosfor, jod, järn, kalcium, kalium, klorid, koppar, magnesium, mangan, molybden, natrium, selenium och zink. De flesta mineraler finns i tillräckliga mängder i kommersiella kraftfoder, men jod och kalcium kan behöva tillföras. Om halten av kalcium i kosten är för låg kan tillväxten påverkas negativt, risken för benskörhet öka och skalkvaliteten försämras. Om för mycket kalcium ges till ungankor kan tillväxten hämmas. Hos ankor som inte fick tillskott av joderat kasein var medelvikten av fjädrarna på en anka 90 gram jämfört med gram vid tillskott. Vid utfodring av ankor är det effektivast att använda foder i pelletform. Pelleten har ett välbalanserat näringsinnehåll och de flesta viktiga mineralerna och vitaminerna finns med.

Om fodret ges i blandform, dvs icke-pelleterat, måste ankorna äta mer för att få i sig alla ämnen de behöver. Foderslöseriet blir större med blandfoder då ankor gärna skyfflar in mat i näbben och sen går i väg. Pelleten är utformad i storlek för att lätt passera ner i halsen och inte trilla ur näbben. Mjölfoder skall undvikas till ankor då det täpper igen näbben och näsöppningen. Om mjölfoder ändå utfodras är det bäst om det blötläggs. Mer foder än vad ankorna äter upp per dag skall inte blötläggas då blött foder som stått ett tag blir surt och giftigt för ankorna. Ankornas fodertråg bör vara upphöjda då ankor gärna står i sin mat när de äter, vilket orsakar foderspill och utgör en smittorisk då ankorna bär med sig bakterier på fötterna. Trågen skall vara breda så att ankornas skyfflande ätrörelse kan utföras. Det är viktigt att det finns tillräckligt med ätutrymme åt alla om en bra produktion skall uppnås. Vattentrågen skall vara utformade så att ankorna kan sänka ner hela huvudet och alla ankor skall få plats att dricka.

10 fakta du antagligen inte visste om ankor -

Nipplarna måste vara justerade efter ankornas höjd. Ankor har ett vattenintag som är gånger större än det dagliga foderintaget och bör ha tillgång till vatten minst timmar om dygnet. Är det mycket varmt bör de ha tillgång dygnet runt. För att hjälpa till att skölja ner maten dricker ankor ofta när de äter. Detta gör att det blir mycket kladd i trågen och på nipplarna, de måste därför vara utformade så att de lätt går att rengöra. Viktigt att tänka på är att om det är för långt mellan vattentråg och fodertråg kommer foderutnyttjandet att gå ner och tillväxten att minska eftersom energi går åt till att springa mellan vattnet och fodret. Det finns många fodermedel som används till ankor och eftersom ankor lätt anpassar sig till den kost de får går det att välja fodermedel som är billiga. Fodret skall dock innehålla alla de aminosyror, vitaminer och mineraler som en anka behöver. Vanligast är att ankor får en kraftfoderblandning i pelletsform.

Kraftfodret innehåller ofta olika spannmål, fiskmjöl, benmjöl, köttmjöl och majs. Då spannmål innehåller låga halter av lysin, metionin och cystin måste andra fodermedel eller syntetiska aminosyror tillsättas för att täcka upp ankans behov. Om ej syntetiska aminosyror finns tillgängliga eller ej får tillsättas, t ex i ekologisk produktion, kan ankor utfodras med andra fodermedel som t ex fiskmjöl. Biprodukter från fjäderfän som ej används till human kost, såsom hydroliserade fjädrar och kräva har visat sig vara en bra proteinkälla så länge produkterna kontrolleras för eventuell förekomst av salmonellabakterier. Solrosfrön är en annan möjlig proteinkälla men är oekonomiskt att använda pga den höga andelen osmältbara skal med hög fiberandel som ger ett lågt energiinnehåll. Även kött- och benmjöl har ett högt proteininnehåll, men i Europa får ankor för humanproduktion ej utfodras med kött- eller benmjöl då det finns en risk att mjölet är kontaminerat och kan ge upphov till t ex galna kosjukan.

I Asien används ris ofta som fodermedel. Ris har ett bra energiinnehåll och en hög linolsyrakoncentration. Tillskott av syntetiskt framtagna beta-agonister i fodret har haft positiv effekt på muskelmassan och fettandelen hos ankor. Ett stort problem vid utfodring av ankor är att många fodermedel innehåller mögelsvampar som kan bilda mykotoxiner. Problemet är särskilt stort i humida klimat där fuktigheten utgör en bra tillväxtmiljö för svampar och mykotoxininfektioner kan uppkomma i säden, foderblandningar eller i ankorna. I fodret sänks näringsinnehållet och upptaget av den näring som finns kan försvåras för ankorna. Ankor är mycket känsliga för mykotoxiner, för vissa toxiner är de känsligare än vad andra fjäderfän är. Tabell 3 beskriver olika mögelsvampar, var de finns och hur deras mykotoxiner kan påverka ankor.

Allt du någonsin velat veta om ankor

Tabell 3. Beskrivning av mögelsvampar, fodermedel de hittas i och hur de påverkar ankor efter Scott Koccidiostatika är en antibakteriell substans som används världen över som tillsats i foder. Om ankor utfodras med samma dos som ges till slaktkycklingar är det dödligt. Ankor kan utfodras med foder innehållande antibakteriella tillsatser men ej konstant då det drar ner tillväxten. Då fick ankorna fick en högre tillväxt och under de första två levnadsveckorna hölls salmonella under kontroll. För att undvika att ankor får i sig toxiner och andra giftiga ämnen måste fodret genomgå noggranna kontroller och vattnet bör hållas rent så blågröna alger ej kan växa till. Vid symptom på infektion måste källan till infektionen snabbt hittas för att minimera antalet infekterade ankor. Ankor är robusta djur som anpassar sig till sin miljö. Deras underhudsfett och fjädrar gör att de kan reglera sin kroppstemperatur och hålla värmen även i kalla klimat. Därför kan de flesta ankor hållas i oisolerade byggnader.

Myskankor däremot har väldigt lite underhudsfett och hålls de i kalla klimat bör byggnaderna isoleras. Alla ankor skall ha en torr och dragfri liggplats oavsett ras. Den ideala yttertemperaturen för ankor är ° C, vid varmare temperatur kyler ankor av sig genom att doppa fötter och huvud i vatten. Finns ej vatten tillgängligt har ankor svårt att kyla ner sig och det kan leda till att de blir värmestressade. Studier har visat att ankor som har tillgång till bad och kan kyla ner sig vid varma temperaturer ökar mer i vikt jämfört med ankor som inte har tillgång till bad. Ankor är vattendjur och har beteenden kopplat till badning. När ankor inte har tillgång till öppet vatten kan beteendeproblem uppstå så som huvudskakningar och fjäderplockning. Ofta omdirigeras badbeteendena till underlaget ankorna går på. Består underlaget av halm eller spån får ankor ofta irriterade ögon och näsborrar pga allt damm. Problemet kan lösas genom att ankorna får tillgång till vattentråg som tillåter att de kan doppa huvudet och blöta ner fjäderdräkten.

I intensiva system kan det vara svårt att ha badvatten till ankor då hygienen ofta bli sämre.. Vid tillgång till bad behöver underlaget bytas oftare eftersom det i blött bäddmaterial bildas ammoniak. Om halten av ammoniak överstiger 10 ppM får ankorna ofta hälsoproblem som t ex igengrodda ögon. Igengrodda ögon går att kurera med vanligt vatten eller speciella salvor vid allvarliga fall. Genom att hålla bädden torr och ha en ventilation som tar bort damm och fukt kan många hälsoproblem undvikas. I många system får ankorna gå på nätgolv för att renhållningen skall bli lättare. Tunga raser har dock uppvisat problem med balansen när de går på nät. Detta leder till att de halkar och trillar vilket i sin tur ger upphov till olika skador. Hudskador gör att ankorna kan bli infekterade av alla bakterier som finns på golvet.. Benskador uppkommer ofta och krokiga ben är ett stort problem.

Varfor ska man ha ankor?

Skaderisken kan minskas genom att minska andelen nätgolv och istället ha en större yta med ströat underlag. Då ankornas fötter och ben inte är gjorda för att hoppa, klättra eller sitta på pinne med måste ramper byggas om höga trösklar eller andra förhöjningar finns i miljön. I storskaliga produktionssystem inhyses ofta många djur tillsammans. Vid för stora grupper, speciellt om gruppen innehåller många andrikar, kan störningar uppstå. Stress, fjäderplockning och slagsmål är beteenden som uppvisats i stora grupper. Panikattacker leder till klämskador och dödsfall då ankorna ofta bildar en stor hög. För att undvika panik på natten bör det aldrig släckas helt i byggnaderna utan finnas dimmat ljus. Dimmat ljus hjälper även till att motverka fjäderplockning. Studier som gjorts har dock även visat att dimmat ljus kan ge upphov till problem så som slöhet, försämrad syn och en ökad rädsla.