Hosta och pip i luftrören

En förutsättning är att tumören upptäcks i ett tidigt skede. Under många år var det sällsynt att småcellig lungcancer opererades. Men om den upptäcks tidigt kan även denna tumörform opereras.

Hosta och slem i luftvägarna -

Operationen utformas med hänsyn till hur stor cancern är. Men framför allt beroende på var i lungan den växer. Om den är tydligt begränsad till en lunglob räcker det ofta med så kallad lobektomi. Det innebär att den lunglob där tumören finns tas bort. Om cancern växer i mer än en lob opereras hela lungan bort, pulmektomi. Operationen tar normalt ett par timmar. Men i mer komplicerade fall kan den ta fyra till fem timmar. Efter operationen är vårdtiden på sjukhus cirka fem till sju dagar. Läkningstiden är dock betydligt längre och sjukskrivningstiden brukar vara minst 6—8 veckor. Det beror bland annat på vilket arbete du har. Beroende på hur mycket av lungan som tas bort kan du känna en viss andfåddhet vid ansträngning efter operationen. Detta brukar dock lindras med tiden. Om det finns risk för återfall brukar en operation kompletteras med strålbehandling. Strålningen ges då i allmänhet en gång om dagen varje vardag under fyra till sex veckor. I dag finns tekniker som gör det möjligt att ge mycket höga stråldoser med vanliga strålapparater mot tumören, utan att öka risken för skador på normala vävnader.

Det pågår även försök där strålningen ges flera gånger per dag, men i lägre dos vid varje tillfälle. Strålbehandlingen kombineras många gånger med läkemedel och framför allt cytostatika. En mindre vanlig metod för strålbehandling är brakyterapi. Då placeras ett risgrynsstort korn av ett radioaktivt ämne i en kateter mitt för tumören. Behandlingen upprepas två till tre gånger med en veckas mellanrum. Varje behandling tar några minuter åt gången. Fördelen med brakyterapi är att det blir en mycket hög stråldos närmast strålkällan, det vill säga i tumören, men inte i den friska omgivande vävnaden. Metoden används främst till patienter som sedan tidigare har genomgått strålbehandling av lungan. Läs mer om strålbehandling. En fördel med cytostatika och andra läkemedel är att medlet förs ut med blodet och därför kan nå även cancerceller som spridit sig i kroppen. Det ses i synnerhet hos patienter med småcellig lungcancer som inte tidigare har fått cytostatika.

Hos några patienter försvinner cancern helt. Flera vetenskapliga studier har visat att cytostatika förlänger livet för patienter med lungcancer. Ett antal patienter kan också botas och bli helt fria från sjukdomen. Läs mer om cytostatikabehandling. I dag har man möjlighet att behandla icke-småcellig lungcancer med specifika signalhämmare av cancercellernas tillväxt, så kallade EGFR-tyrosinkinashämmare. De här läkemedlen i tablettform är effektiva mot tumörer där just signalmolekylen EGFR är förändrad, muterad. Därför är det viktigt att analysera EGFR i tumören inför den här behandlingen där en del kan svara mycket bra. De verkar mot en speciell, ovanlig form av icke-småcellig lungcancer som hämmar en annan signalväg i tumörcellerna. Dock är det endast ett mindre antal som har nytta av den här behandlingen. Det är därför viktigt att analysera om denna signalväg finns i tumören för att kunna ge rätt behandling till rätt person. Detta gäller även andra mer ovanliga molekylförändringar förändring av signalvägen BRAF i tumörceller som nyligen godkänts för behandling.

För en del med nydiagnostiserad och avancerad icke-småcellig lungcancer stadium III och IV finns i dag möjlighet att behandla med läkemedel som hämmar tillväxten av tumörens blodkärl. I dag är immunterapi en del av rutinbehandlingen vid icke-småcellig lungcancer. Både som förstahandsalternativ vid första linjens behandling och vid återfall. Det är framför allt så kallade PD-1 eller PD-L1-hämmare som stärker immuncellernas förmåga att angripa tumörcellerna som fått en etablerad plats i behandlingen. Men även en andra typer av immunterapi är under utvärdering för att i kombination med PD-1 hämmare öka behandlingseffekten. De här läkemedlen kan användas ensamma eller tillsammans med cytostatika vid framför allt vid spridd lungcancer. Men även som tillägg till strålbehandling eller operation vid lokalt avancerad lungcancer. Identifiering av biomarkörer i tumören som kan förutsäga behandlingseffekten av målinriktad behandling och immunterapi ökar precisionen i behandlingsvalet.

Därför krävs i många fall analys med PD-L1 testning eller av andra molekyler innan en sådan behandling påbörjas. När allt känns kört kan hoppet ändå bryta fram. Lena Bengtsson opererades för lungcancer och vill nu visa andra på en väg ut ur nikotinberoendet. Cancerfonden är en av de största finansiärerna av svensk cancerforskning. Här kan du se pågående forskningsprojekt med koppling till lungcancer. Varje år får cirka 4 personer diagnosen lungcancer. De flesta patienterna är mellan 60 och 80 år. Färre än fem procent är under 50 år vid diagnos. Läs mer om statistik för lungcancer. Prognosen vid lungcancer har under senare år blivit allt bättre. I dag ser vi många långtidsöverlevare. Vi börjar se att det finns möjlighet till bot av även en avancerad lungcancer. Men prognosen varierar mellan olika individer.

Ska jag vaccinera mot mot bältros? Läkarens råd

Chansen att överleva beror på många faktorer. De viktigaste är tumörens storlek och eventuella spridning, tumörtyp, biologiska egenskaper, patientens allmäntillstånd och ålder. Prognosen är fortfarande något sämre än för många andra cancersjukdomar. En förklaring till den förhöjda dödligheten vid lungcancer är att många har långt gången sjukdom vid diagnos. Även andra rökrelaterade kroniska sjukdomar, till exempel KOL eller hjärtkärlsjukdom, försvårar behandlingen. Lungcancer relativ 5- respektive årsöverlevnad i procent. Ålderstandardisering enligt Cancer Survival Standard. Grafen visar hur många procent som beräknas leva fem respektive tio år efter att ha fått sin cancerdiagnos. Läs mer om överlevnad och annan statistik för lungcancer. Den vanligaste orsaken till lungcancer är rökning. Rökning ökar risken för alla de olika formerna av lungcancer. Men det är särskilt tydligt för skivepitelcancer och småcellig lungcancer. Rökning under behandlingen riskerar att försämra effekten av behandlingen samt ge ökade biverkningar.

Passiv rökning är också en riskfaktor. Det vill säga när man inte röker själv utan utsätts för cigarettrök av andra. Även asbest, ämnen i arbetsmiljön och joniserande strålning till exempel radon i bostadshus kan öka risken för lungcancer. Det gäller även bilavgaser och industriutsläpp. Särskilt om de kombineras med rökning. Enligt beräkningar som har gjorts ligger rökning bakom 80—90 procent av lungcancerfallen. Kvinnornas andel bland lungcancerpatienterna ökar stadigt i takt med att de efter många års tobaksbruk kommer upp i övre medelåldern. Asbest och andra arbetsmiljöfaktorer har enligt beräkningarna betydelse för 10—20 procent av lungcancerfallen bland män, jämfört med en procent för kvinnor. Joniserande strålning, bland annat radon, uppskattas också ligga bakom 10—20 procent av all lungcancer. Förklaringen till att summan blir över procent är att flera faktorer kan samverka. Det är till exempel väl känt att kombinationen av asbest och rökning eller radon och rökning ger en mycket större riskökning än asbest, radon och rökning var för sig.

Bronkit (luftrörskatarr) – hur behandlas det? Kry

Redan när du fått besked om att du har lungcancer bör sjukvården sätta igång planeringen av din rehabilitering, så att du efter genomgången behandling kan leva ett så bra liv som möjligt, både kroppsligt och själsligt. Andnöd är något som framför allt drabbar patienter med lungcancer eller metastaser i lungorna. Eftersom andnöd är starkt ångestframkallande ska den diagnostiseras och behandlas skyndsamt. Du bör få träffa både en fysioterapeut och en arbetsterapeut för att få råd och instruktioner om andningsteknik, hjälpmedel med mera. Läs mer om cancerrehabilitering. Om du har fått en botande behandling mot lungcancer ska du följas upp för att tidigt hitta återfall och för att få den rehabilitering som du behöver. Hur ofta du kontrolleras varierar beroende på vilken typ av lungcancer du hade, vilket stadium den var i och vilken behandling du har fått. Även ditt allmänna tillstånd, andra sjukdomar som du kanske har och ditt behov av rehabilitering kan påverka hur ofta du ska följas upp.

De två till tre första åren brukar kontrollerna vara lite tätare med skiktröntgen och läkarbesök var fjärde till var sjätte månad. En del personer kan avsluta sina kontroller efter tre år medan andra följs upp i fem år. Om du får nya symtom från luftvägarna som hosta eller andnöd ska du söka vård. Du bör också söka vård om du utan anledning går ner i vikt, hostar blod, svettas nattetid, vid lunginflammation, längre tids heshet utan förklaring eller smärtor i bröstet eller skuldrorna. Vi har samlat vanliga frågor och svar om lungcancer. Till exempel hur många som drabbas, vilka symtomen är hur forskningsläget ser ut. Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen. Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård. Ring 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen. Lungcancerföreningen är en ideell patientorganisation som är till för patienter och närstående. Kontaktpersonsverksamhet finns.

Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna. Läs mer om känslomässigt stöd. Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter. Få praktiska råd efter cancerbeskedet. Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående. För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta. För dig som är närstående till någon med cancer. Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp SVF och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.

Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum. Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter. Cancerfondens expertråd. Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd. De vanligaste orsakerna till lungcancer är rökning, asbest och joniserande strålning. Det finns inga starka bevis för att starka dofter skulle påverka risken för lungcancer. Däremot kan starka dofter påverka lungorna hos en del personer genom att ge astma, allergi och inflammation i luftrören. Lungcancer som har vuxit under en längre tid och har hunnit sprida sig till andra organ har betydligt sämre prognos. Spridd cancer till lungorna innebär att en ursprunglig cancertumör bildat dottertumörer metastaser i lungorna. Många cancersjukdomar kan bilda metastaser i lungorna.

Prognosen är sämre vid spridd cancer, men med forskningens framsteg kan flera leva längre i dag trots en spridd cancer. När läkaren misstänker lungcancer får den med symtom ofta gå igenom flera olika undersökningar. Man vill så klart röntga lungorna, men för att få en säker diagnos behövs ett prov från förändringen i lungan. Det görs vanligtvis genom att gå ner med ett tunt rör, bronkoskop , med en kamera på. Läkaren fångar upp celler som sedan analyseras av en patolog. Andra symtom är blodiga upphostningar, andfåddhet i vila, smärta i bröstkorgen, pipande eller väsande andning, lunginflammation, viktnedgång och tappad matlust. Läs mer om symtom på lungcancer. Lungornas viktigaste uppgift är att förse blodet med syre och att avlägsna koldioxid. Lungorna är uppbyggda av elastisk bindväv, så att de kan utvidgas som en ballong när vi andas in och dras samman när vi andas ut. Lungvävnaden är ömtålig och far illa av smutsig, kall och torr luft.

Därför fungerar näsan, luftstrupen och luftrören som en luftkonditioneringsanläggning som renar, värmer upp och fuktar luften. Utrymmet mellan lungorna kallas mediastinum. Där finns lymfkörtlar, viktiga blodkärl bland annat stora kroppspulsådern , hjärtat, matstrupen och luftstrupen. Luftstrupen delar sig i två luftrör, bronker, ett till vardera lungan. Inne i lungorna förgrenas luftrören i allt mindre gångar. De allra minsta slutar i små blåsor, alveoler. Varje lunga har miljontals små alveoler. Runt varje alveol finns många kapillärer, som är den minsta typen av blodkärl. Både alveolerna och kapillärerna har mycket tunna väggar så att exempelvis syre och koldioxid kan passera. När blodet rinner genom kapillärerna tar de röda blodkropparna upp syre från inandningsluften i alveolerna. Blodet transporterar sedan runt syret till kroppens alla celler. Samtidigt lämnar det ifrån sig koldioxid som försvinner med luften vi andas ut.

Pär Lernström är programledare för Tillsammans mot cancer i TV4 den 10 januari. Med sig har han en personlig sorg. Forskning pågår om hur blodprov kan användas för att snabbare och säkrare kunna spåra hur bröstcancer sprids. Tekniken används inom lungcancer. Immunterapi mot cancer går ut på att utnyttja kroppens eget immunförsvar för att bekämpa sjukdomen. Lungcancer är den cancerform som skördar flest liv. I Sverige avlider omkring 4 personer varje år. Roger Henriksson. Professor och överläkare i onkologi, Cancercentrum Norr, Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet. Helena Torsler Andersson. Cancerfondens texter är granskade av medicinsk expertis. Här kan du läsa mer om våra granskare och deras expertområden. Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy. Lungcancer Stöd cancerforskningen. Stöd cancerforskningen. Om cancer. Hitta rätt direkt. Granskad av: Roger Henriksson , professor och överläkare i onkologi, Umeå universitet Fakta Orsaken till majoriteten av alla lungcancerfall beräknas vara rökning De flesta som drabbas av lungcancer är år Det vanligaste symtomet på lungcancer är hosta.

Icke-småcellig lungcancer Adenokarcinom Adenokarcinom är den typ som ökar mest och är numera den vanligaste formen av lungcancer hos både män och kvinnor. Skivepitelcancer Skivepitelcancer är den näst vanligaste formen bland både män och kvinnor. Småcellig lungcancer Småcellig lungcancer består av små, tätt packade celler som till formen liknar havrekorn. Molekylära förändringar Idag baseras indelningen av lungcancer alltmer på olika undergrupper beroende på vilka molekylära förändringar som ses i tumörvävnaden. Lungsäckscancer Lungsäckscancer betyder att ett malignt mesoteliom har uppstått i lungsäcken, pleuran. Vid misstanke om lungsäckscancer ska man alltid fråga vad personen har arbetat med tidigare. Rökning har inget samband med mesoteliom. Symtom vid lungsäckscancer kan vara andfåddhet trötthet aptitlöshet och viktnedgång. Capio Sverige Hosta Hosta förekommer oftast i samband med förkylning och går då över av sig själv, även om det ibland tar flera veckor, efter att själva infektionen har läkt ut.

Sök vård online Få rådgivning och hjälp alla dagar.

Lungcancer

Logga in och sök vård. Den här texten handlar om hosta hos vuxna och barn över 12 år Vad är hosta? Orsaker till hosta Det finns många orsaker till hosta. Stanna hemma om du känner dig sjuk Vid förkylning med hosta ska du stanna hemma för att inte smitta andra. Vad kan jag göra själv? Drick mycket vatten Genom att dricka mycket blir slemmet mindre segt och där med lättare att hosta upp. Sov med huvudet upphöjt Om du hostar mycket på natten kan det hjälpa att höja huvudändan på sängen. Undvik rökiga miljöer Både rökning och rökiga miljöer gör ofta hostan värre så försök att undvika det. Prova receptfria hostmediciner Det finns inga studier som visar att receptfria hostmediciner har en tydlig effekt vid besvär med hosta, men en del tycker att det hjälper. När och var ska jag söka vård? Ta kontakt med din vårdcentral eller en jourmottagning om du känner igen dig i ett eller fler av följande besvär: Du har haft feber och hosta i över fyra dygn. Det kommer blod när du hostar.

Du misstänker att du har kikhosta och umgås nära barn som är under ett år. Du är gravid efter vecka 27 och misstänker att du har kikhosta. Du har en envis hosta som inte ger med sig. Ta genast kontakt med din vårdcentral, jouröppen mottagning eller akutmottagning om du känner igen dig i ett eller flera av dessa besvär: Du har hosta och känner att det är tungt att andas. Du har ont i bröstkorgen när du djupandas och när du hostar. Ring direkt om något upplever något av följande besvär: Du har fått något i luftstrupen som inte går att hosta upp. Du har hosta och får samtidigt mycket svårt att andas. Vi hjälper dig Öppna Filter. Regioner Region Blekinge. Region Gävleborg. Region Halland. Region Kronoberg. Region Skåne. Region Stockholm. Region Uppsala. Region Värmland. Region Västerbotten. Region Västmanland. Region Örebro län. Region Östergötland. Västra Götalandsregionen. Primärvård Vårdcentral. Region Blekinge. Capio Go Vår nationella digitala tjänst.

Capio Hälsocentral Bomhus Solgårdsgatan 2 30, Gävle. Capio Hälsocentral Dragonen Ridvägen 12 25, Umeå. Capio Vårdcentral Almö Myggenäsvägen 4 60, Myggenäs. Capio Vårdcentral Angered Kultivatorgatan 3 65, Angered. Capio Vårdcentral Badhotellet Järnagatan 16 73, Södertälje. Capio Vårdcentral Borrby Kyrkostigen 2 30, Borrby. Capio Vårdcentral Broby Snapphanegatan 1 42, Broby. Capio Vårdcentral Enköping Korsängsgatan 42 49, Enköping. Capio Vårdcentral Hjortmossen Lasarettsvägen 2 52, Trollhättan. Capio Vårdcentral Hovshaga Pomonavägen 2 61, Växjö. Capio Vårdcentral Hässleholm Tingshusgatan 2 31, Hässleholm. Capio Vårdcentral Kista Färögatan 5 40 , Kista. Capio Vårdcentral Kvillebäcken Borstbindaregatan 6 22, Göteborg. Capio Vårdcentral Liljeforstorg Gränby bilgata 2 31, Uppsala. Capio Vårdcentral Limhamn Järnvägsgatan 56 16, Limhamn. Capio Vårdcentral Simrishamn Sjukhusvägen 1 32, Simrishamn. Capio Vårdcentral Strömstad Oslovägen 44 35, Strömstad.

Capio Vårdcentral Sävja Västgötaresan 64 plan 1, 54, Uppsala. Capio Vårdcentral Tomelilla Pilevallsgatan 2 våning 2, 34, Tomelilla. Capio Vårdcentral Ängelholm Bruksgatan 25 , Ängelholm. Capio Åhus filial Köpmannagatan 21 31, Åhus. Capio Gärsnäs filial Malmövägen 84 61, Gärsnäs. Capio Hälsocentral Brynäs Eriksbergsgatan 18 84, Gävle. Capio Hälsocentral Gävle Kaserngatan 48 3 tr, 53, Gävle. Capio Vårdcentral Berga Söderleden 35, Linköping. Capio Vårdcentral Curera Karlandaplan 6 47, Farsta. Capio Vårdcentral Farsta Munkforsplan 33 2tr 47, Farsta. Capio Vårdcentral Gubbängen Gubbängstorget 45, Enskede. Capio Vårdcentral Gullmarsplan Gullmarsplan 5 40, Johanneshov. Capio Vårdcentral Haga Skäpplandsgatan 46, Örebro. Capio Vårdcentral Hallsberg Långängsvägen 11 36, Hallsberg. Capio Vårdcentral Högdalen Önskehemsgatan 22 54, Bandhagen.