Kan fåglar få fästingar

Den vanliga fästingen har en hård kitinplåt som skyddar största delen av ryggen, åtminstone innan den sugit blod. Den finns framför allt i områden med halvhögt gräs i närheten av vatten. De sitter gärna i grässtrånas topp eller i låga buskar där de med utsträckta framben lätt kan haka sig fast på ett passerande värddjur. Värddjur kan vara däggdjur, fåglar eller kräldjur, och från dem suger de blod. När de biter sig fast sprutar de in ett bedövningsämne som finns i saliven, vilket medför att värddjuret inte märker bettet. Tiden de sitter fastsugna är avhängigt om de är larver eller inte. Larverna kan suga i dagar, medan vuxna honor kan suga en till två veckor, om de tillåts sitta kvar. En vanlig fästinghona blir mellan två och sex år gammal, men vanligtvis tre år. Den vanliga fästingen finns i västra och centrala Europa, samt i länder i före detta Sovjetunionen. I Asien finns Ixodes persulcatus , som liknar den vanliga fästingen, vanligt utbredd.

I Nordamerika finns fästingarterna Ixodes scapularis och Ixodes pacificus , som både påminner i utseende och som har samma funktion där som vår vanliga fästing. I Sverige finns vanlig fästing i hela Götaland, nästan hela Svealand och, mer sällsynt, utefter norrlandskusten upp till Umeå. De senaste trettio åren har den även börjat sprida sig inåt i Norrland. Troligen är det fåglar, vandrande djur eller människor som åstadkommit denna spridning, men fästingarna kan ha svårt att etablera sig överallt. Om blodmåltiden sker på våren eller tidig sommar så kläcks äggen inom en till tre månader. Om blodintaget sker senare på sommaren eller hösten, så övervintrar honan, och äggen läggs nästföljande år. Äggen, 1 - 3 stycken, läggs på marken i tät vegetation. Det första aktiva stadiet, larven, blir ca 0,5 mm lång. När den kläcks ur ägget har den 6 ben, och behöver en blodmåltid innan den kan bli nymf. När den sugit sig full med blod, släpper den taget och ramlar ner på marken.

Här ömsar den hud, och övergår till nästa utvecklingsstadium - nymfen.

Jättefästing hittad i Sverige

Nymfen, det andra aktiva stadiet, har 8 ben och blir ca 1 mm lång. Även den behöver ett blodmål innan den ramlar ner på marken, ömsar skinn och övergår till en vuxen fästing, som är det sista aktiva stadiet. Den vuxna honan, som även hon har 8 ben, behöver en blodmåltid för att kunna lägga ägg. Däremot behöver den vuxne hanen inte blod. På bilden till höger syns en fästinghane som försöker para sig eller parar sig med den större honan. Ibland kan det vara flera på en honas undersida. Parningen äger vanligen inte rum på värddjuret, men kan göra det och då kanske särskilt hos djur som inte kan klia bort fästingen, som katter och hundar. Honans könsöppning sitter mitt på undersidan. Hanen kryper hanen in under honan och använder sina mundelar för att befrukta henne och föra över sperma från det egna könsorganet till honans. När honan är befruktad och ätit sitt sista stora blodmål, släpper hon taget och faller till marken där hon lägger äggen.

Hanen kan para sig flera gånger. Fästingar är beroende av fuktighet för sin överlevnad. Eftersom de äter, eller dricker blod, relativt sällan får de vanligtvis inte i sig tillräckligt med vätska med födan utan måste ta upp vatten från omgivningen. När fästingar sitter en bit upp på till exempel ett grässtrå och väntar på ett förbigående värddjur dunstar vätska från dem. Då och då måste de klättra ner och tanka vatten eftersom luftfuktigheten är störst närmast marken. Med stigande värme blir det allt svårare för fästingar att få tillräckligt med vätska.

Det här behöver du veta om fästingar – sanningen bakom 4 myter | Land

Varma och torra somrar minskar därför fästingarnas aktivitet. Däggdjur, fåglar och kräldjur, de kan alla angripas av fästingar. Larvernas värddjur är främst möss, sorkar och näbbmöss, men även småfåglar. Eftersom de innehåller mindre fuktighet hinner de inte så högt upp i vegetationen som större fästingar. Därför träffar de oftast bara på mindre djur. Nymferna attackerar något större djur, som harar, katter, hundar och hönsfåglar. Den vuxna honan kan ge sig på ännu större djur som rådjur, älgar, kossor, hästar, får, dovhjortar, kronhjortar - och människor. Nuförtiden verkar det som om även larver och nymfer angriper människor i allt större omfattning. Fästingar som lever på bävern har ett idealiskt värddjur som håller fästingen i en god fuktig miljö. Fästingar är parasiterande varelser som ekologiskt fungerar som vektorer, vilket innebär att de överför bakterier, virus och mikroorganismer från ett värddjur till ett annat. Sannolikt har de betydelse för regleringen av värddjurspopulationerna, men det är ännu inte särskilt väl dokumenterat.

Kan fåglar få fästingar? - Naturmorgon | Sveriges Radio

Fästingar är också till för sin egen skull, att föra egna gener vidare. Fästingar har väldigt få naturliga fiender. Förutom att fåglar tar en och annan fästing, så finns det även flera parasitstekelarter som angriper släktet Ixodes. Ixodiphagus Hunterellus hookeri , i parasitstekelfamiljen Encyrtidae, är den mest bekanta av dem. I Sverige har vi minst tio andra arter fästingarter, men de flesta kommer aldrig i kontakt med människor. Den röda fästingen, Haemaphysalis punctata , som finns i Blekinge och på Öland och Gotland kan ibland angripa människor och hundar. Kennelfästingen, Rhipicephalus sanguineus , kan angripa människor, men i synnerhet hundar. Fladdermusfästingen, Argas vespertiliones , kan komma in i bostäder om det finns fladdermöss i huset. Mycket sällsynt lär den kunna bita människor.

Utbredning

Den liknar inga andra fästingar, utan ser ut som en mm rund platta med ben på undersidan. Fåglar äter fästingar, men även sköldlusstekeln som är en getingliknande parasit. Läs också: Så skyddar du hunden mot fästingar. Men fästingar finns för sin egen skull och struntar glatt i det. Affärsidén fungerar uppenbarligen i naturen. Vilka djur som är nyttiga beror väldigt mycket på vilket annat djur man frågar. Det är ungefär lika många fästingar varje år. Det är sällan någon stor förändring i antal från år till år. Oftast bygger det påståendet på personers egna observationer. Det vill säga om de drabbades av fler fästingar eller inte under en sommar. Fästingen har en lång livscykel och lever vanligtvis i tre år. Läs också: Så gör du om du får ett fästingbett. Den information som du lämnar här kommer att behandlas i enlighet med vår personuppgiftspolicy. Vi rekommenderar att du läser den innan du går vidare. Klickar du här kommer du till en hemsida som listar nyare webbläsare.

Prev Next.