Hur man skriver en uppgift

Objektivt: Uppsatsens resultat samt tidigare forskning tyder på att många gymnasieelever tycker att matematik är svårt. Opersonlighet hänger ihop med objektiviteten och innebär att du som skribent inte syns för mycket i texten. Det finns inget generellt förbud mot ordet jag, men det är bra att inte överanvända det. Ord som du, man och vi bör undvikas helt. Man har en oklar betydelse och du och vi antyder att skribenten talar till sin läsare. Det gör man inte i en akademisk text. Använd gärna passiv form, där det fungerar. Om du har en mycket personlig stil behöver den också tonas ned. En del institutioner tycker inte att ordet jag ska förekomma överhuvudtaget. Du behöver själv ta reda på vad just din institution och dina lärare tycker. Skriftspråk och talspråk skiljer sig åt och den akademiska genren är mycket skriftspråklig. Det är många olika komponenter som tillsammans gör en text skriftspråklig, bland annat koncentration och att det finns en stor andel substantiv.

En annan är att skribenten undvikit ord, ordformer och uttryck som används i talspråk, som i dessa exempel:. Ett snabbt sätt att avgöra hur tal- eller skriftspråklig en text är, är att titta på ordlängden. Många korta ord ger en talspråklig text, färre och längre ord en skriftspråklig:. Försiktighet handlar om att inte vara för säker på sin sak.

Du kanske också är intresserad av:

Genom att uttrycka försiktighet slipper du bli ifrågasatt. Dessutom går det aldrig att vara helt säker i akademiska sammanhang. Därför är det vanligt att se uttryck som tyder på, kan vara en följd av, en tolkning är att … i akademiska texter. Försiktigt: Resultatet tyder på att många elever uppfattar matematik som ett svårt ämne. En akademisk text måste vara klar och tydlig. Välj därför ord med klar och bestämd innebörd och klargör och definiera begrepp som kan vara dubbeltydiga. Begrepp ska användas konsekvent och stämma överens med definitionen. Målet är att texten ska uppfattas på ett så likartat sätt som möjligt för två olika läsare. Analysen av de sammanlagt femton texterna i avhandlingens båda delstudier har inspirerats av Green som menar att utveckling av literacy är situerad i sociala praktiker där operationella, kulturella och kritiska kompetenser samverkar. De typiska stildragen i en vetenskaplig text gör alltså att den ofta blir svårläst för den som inte är van.

Det kan ta längre tid att läsa och kräva större insats för att förstå den koncentrerade och precisa texten. Att sätta sig in i stilen är trots det en viktig del av att lära sig ett ämne. Under utbildningen kommer du att skriva texter som bygger på andras arbete. Då kan du välja att antingen citera den andra texten, eller referera den. Om du väljer att citera så måste du återge citatet ordagrant. Om ett ord är felstavat till exempel så får du inte rätta felet. I stället ska du låta felet stå kvar och direkt efter felet skriver du [sic! Sic betyder "så skrivet" på latin. Det talar om för läsaren att du har sett felskrivningen men att det är originalförfattaren som har gjort felet.

Så skriver du bra texter!

Ditt jobb är att visa läsaren hur du har tolkat citatet och hur det passar in i din egen text. Varje kommatecken måste sitta på rätt plats. Om du väljer att referera återger du något ur en författares text i din egen. Du kan använda utdraget för att diskutera vad författaren påstår, eller så kan du använda det som belägg "bevis" för det du själv påstår. Det innebär att du måste skriva om hela det stycke eller avsnitt som du vill återge. Du får alltså inte bara byta ut enstaka ord eller fraser. Det enda du får behålla är till exempel facktermer, namn och andra ämnesord. Du måste också binda ihop olika referat med till exempel sambandsord. Stapla inte referat på varandra! Här är det alltså inte bara ord som byts ut, utan innehållet tolkas av referatets skribent och återberättas i en annan ordning. För att sammanfattningen med egna ord ska bli ett referat behöver du också använda referatmarkörer såsom menar, skriver, understryker, belyser eller anser för att synliggöra att texten du återger har skrivits av någon annan än dig.

Så skriver du bra texter!

Hänvisningen till vem som skrivit texten du citerar eller refererar ska vanligtvis anges både i texten och i en separat referenslista källförteckning. I referenslistan skriver du fullständig information om källan. En fullständig referens ska innehålla information om författare, årtal, titel, förlag och utgivningsort. I texten skriver du en förkortad hänvisning i form av en siffra, en fotnot eller en parentes, beroende på vilket referenssystem som används. Det finns olika system för att skriva källhänvisningar. Harvard är vanlig inom många ämnen. APA är vanlig inom humaniora och beteendevetenskaper. IEEE är vanlig inom teknik och Vancouver inom medicin. Oxford är vanlig i historia, juridik och teologi till exempel. MLA används ofta i litteraturvetenskap. Fråga alltid din lärare vilket system som är vanligast inom ditt ämne. Här hittar du länkar till några bra guider på nätet. Vi utgår från de system som är vanligast på Stockholms universitet.

Det finns också verktyg och program som kan hjälpa dig att hålla reda på dina referenser och få in dem i din text, så kallade referenshanteringsprogram. Via bibliotekets webbplats kan du få tillgång till det referenshanteringsprogram som du som student vid Stockholms universitet kan ladda ner gratis. En annan bra källa är också Libris. Här kan du slå upp en bok, välja Skapa referens, och få referensen i Harvard-, APA-, Oxford- eller Vancouver-format så att du kan klistra in den direkt i din källförteckning:. Referenshanteringsprogram på bibliotekets webbplats Skapa referenser med hjälp av Libris. Akademiska texter kräver lite mer av oss som skribenter än de flesta texter vi skriver i vardagen. Nedan finns förslag på metoderna som kan vara bra att använda när du skriver.

Guide till akademiskt skrivande - Stockholms universitet

Du kan också utgå från vår checklista för texter. Checklista för texter 62 Kb. Din text kommer att bli bättre om du fördelar skrivandet över en längre tid i stället för att panikskriva strax innan texten ska lämnas in. Planera därför skrivandet. Börja med att anteckna vilka uppgifter du förväntas lämna in samt inlämningsdatum. Sätt gärna två deadlines för texten. Först skriver du ner den riktiga som du har fått av din institution. Skriv sedan ner en egen deadline en eller ett par dagar innan texten ska lämnas in. Då kommer du att hinna redigera texten och kontrollera till exempel språk, stavning, layout och formalia i lugn och ro. Planera in en stunds skrivande varje dag. Innan du börjar skriva, analysera uppgiften så att du förstår vad du förväntas göra. Det är många studenter som misslyckas i onödan för att de inte har läst instruktionerna ordentligt. Stryk under verben i uppgiften. Verben ger dig en ledtråd till hur komplex kunskap du förväntas ha om ämnet.

När du får uppgiften, öppna ett tomt dokument i datorn. Skriv ner uppgiftsformuleringen överst. Skriv sedan ett förslag till struktur. Skriv gärna rubriker som hjälper dig att få överblick över din text. Därefter skriver du det du redan vet och kan om ämnet under de olika rubrikerna. Skriv där det passar! Börja där det känns lättast! I det första stadiet ska du koncentrera dig på innehållet, referenshanteringen och att välja rätt fackord — stavning, meningsbyggnad och stil kan du vänta med till senare. En del skribenter föredrar att tänka igenom texten noggrant och när de väl börjar skriva går det ganska fort. De gör inte heller så många ändringar. Andra föredrar att börja skriva och sedan bearbeta texten flera gånger innan de blir nöjda. Hur fungerar du? Oavsett om du är en planerare eller omskrivare så räkna med att du kommer att behöva bearbeta texten ordentligt vid ett par tillfällen. När du är nöjd med innehållet kan det vara dags att se över strukturen, referenshanteringen och ordvalet innan du går vidare med att kontrollera meningsbyggnad, stavning och språkriktighet.

Skriv ut din text och läs igenom den på papper. Ofta hittar man fler fel på det sättet. Använd stavnings- och grammatikkontrollen som finns i Word för att hitta språkliga fel. Innan du lämnar in din text, skaffa dig en läsare! Välj en läsare som är bra på något som du själv inte är lika bra på. Tala gärna om för läsaren vad det är du skulle vilja ha återkoppling på. Att lyssna på det du skrivit kan vara ett effektivt sätt att upptäcka språkliga fel i texten, såväl som för att få nya perspektiv på det du skrivit. Genom att använda en talsyntes kan en dator läsa upp texten för dig. Via Stockholms universitet har du tillgång till programmet ClaroRead som du laddar ner till din dator, och det finns flera gratis webbversioner på webben. Claro Read Plus. För att komma igång med skrivandet när det är trögt kan det vara bra att ställa en timer, att tvinga sig själv att skriva i exempelvis tio minuter. Många av oss kommer då över tröskeln och kan forsätta skriva.

För att inte sluta skriva kan du också prova en app som raderar din text om du tar paus för länge. Om du törs, det vill säga. Du kan också prova att diktera, alltså tala in det du vill skriva, för att komma igång. The Most Dangerous Writing App. Om du tycker det är svårt att formulera meningarna när du skriver, prova att prata högt. Skriv ner det du säger direkt, och bekymra dig inte om att språket kanske inte är perfekt till att börja med. Huvudsaken är att du förstår vad du menar. Diktering i Apple-datorer och mobiler. Om du haft problem med att du skjuter upp sådant som ska göras under en längre tid kan du vända dig till Studenthälsan för råd och stöd. Det är viktigt att akademiska texter känns just sammanhängande. Här är några verktyg du kan använda för att få fram den röda tråden i din text:. Kärnbudskapet är vad du vill säga med din text. Om texten går att sammanfatta i ett stycke har den ett tydligt kärnbudskap. Då är chansen större att du också har en röd tråd.

Det som sedan krävs är att du håller dig till ämnet. Det ska inte finnas en enda mening i texten som inte på något sätt har med kärnbudskapet att göra. En akademisk text är oftast strukturerad så att det övergripande och generella kommer före det mer specifika och detaljerade. Det är lätt att se om du jämför de här exemplen:. I rapporten Källkritik för Internet diskuterar Göran Leth och Torsten Thurén hur källkritiska metoder kan appliceras vid internetanvändning. Det är många som forskat kring just ämnet källkritik där olika trender inom ämnet diskuterats. De aspekter som ofta tas upp är digitaliseringens påverkan på hur vi förhåller oss källkritiskt till information och hur internet och sociala medier har skapat nya förutsättningar för både journalister och publiken. Metatext är text som handlar om själva texten, där du berättar hur den är uppbyggd. Det kan till exempel vara formuleringar som Detta stycke handlar om , I denna hemtenta tar jag upp eller Det finns tre orsaker till detta.

Metatext finns ofta i början av en text och i början av olika avsnitt. Rubriker hjälper läsaren att hitta i en längre text, precis som metatext. Det finns olika sorters rubriker:. En akademisk text kan innehålla alla sorters rubriker. Funktionsrubrikerna dyker ofta upp i uppsatser och andra längre texter och anger då olika delar eller kapitel. Ofta finns de rubrikerna redan i en mall du som student får tillgång till. Inne i kapitlen kan det sedan finnas underrubriker. Innehållsrubrikerna ger läsaren mest information, men används inte inom alla ämnen. En text bör delas in i stycken för att bli överskådlig och kännas sammanhängande. Gör därför nytt stycke när du. Nytt stycke markeras med blankrad som i den här texten eller indrag. Byt inte bara rad. Dina stycken ska inte vara för korta eller för långa. Generellt kan man säga att en sida text bör ha minst tre och som mest sex olika stycken. Om du har många kortare stycken blir däremot intrycket det motsatta — ingenting känns viktigt nog att byggas ut.

En kärnmening finns ofta först i ett stycke. Den har till uppgift att sammanfatta det stycke som ska komma och vanligen också att knyta an till stycket som kom före. Den blir som en slags bro mellan styckena. Sambandsord är ord och fraser som visar hur något hänger ihop logiskt. De kan till exempel signalera:. Det här är bara ett urval av sambandsord. Det de har gemensamt är att innebörden i en text kan förändras med hjälp av dem, som i det här exemplet hämtat ur Studentens skrivhandbok Schött m fl , där sambandsorden är fetade:. Som du ser blir det helt olika beskrivningar av skeendet och några är förstås historiskt felaktiga. Sambandsord innebär alltså att skribenten gjort en tolkning och det är en del av ditt arbete när du skriver akademiska texter. För att en text ska kännas sammanhängande måste meningarna så att säga haka i varandra på något sätt. Oftast innebär det att början av en mening återknyter till något som sagts tidigare.

Det kan till exempel se ut så här:. I de två exemplen kan du se hur mening två börjar med något som anknyter till meningen före. Det här ger däremot en svagare koppling:. Om FN inte nämnts tidigare i texten ställer det större krav på läsarens förkunskaper och förmåga att läsa in outtalade samband. Sammanhanget blir helt enkelt mindre tydligt. Självklart måste du inte inleda en mening med något som nämnts i just meningen innan, men det ska ha nämnts tidigare i texten och synas tydligt vad du syftar tillbaka på. Titta till exempel på det här stycket:. Är det forskarna, FN eller kanske de afrikanska länderna själva? Att träna grammatik kan ge bättre flyt i ditt skrivande. Det finns både böcker och digitala resurser du kan använda. Mälardalens högskola har tagit fram en MOOC Massive Open Online Course som heter Språka på akademiska där du med svenska som andra- eller främmande språk kan träna din svenska. Kursen är tänkt som självstudier och du kan börja när du vill.

Gå kursen Språka på akademiska [Mälardalens högskola]. Om du är student på Stockholms universitet finns kursen Akademisk svenska med Bildningspodden på lärplattformen Athena. Här finns övningar i hörförståelse och ordkunskap. Sök efter kursen på Athena för att registrera dig och komma igång. Lärplattformen Athena. På webbplatsen Tallstugan kan du exempelvis träna uttal, lära dig mer om ordföljd i svenskan eller vilka prepositioner du ska använda när. Öva svensk grammatik [Tallstugan]. Att bygga på ditt ordförråd gör att det blir lättare att både läsa och skriva. Språkbanken vid Göteborgs universitet har sammanställt de vanligaste akademiska orden. I En svensk akademisk ordlista kan du se orden med förklaring och exempelmeningar, samt höra hur de uttalas. Kan du alla? Forskningsöversikten kan även redovisas under en egen rubrik se nedan. Syftet och problemformuleringen är själva kärnan i inledningen. Allt du skriver i inledningen, och i din uppsats bör stå i relation till syftet.

Ibland kan du också behöva bryta ned din problemformulering till en eller flera forskningsfrågor. Här beskriver du tidigare forskning inom området som är relevant för din egen uppsats. Det kan handla om liknande studier som gjorts eller studier vars forskningsresultat på något sätt relaterar till dina resultat. Du ska också motivera varför den forskning du redovisar är relevant för din egen undersökning. I en akademisk uppsats är det viktigt att redovisa teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp inom det ämnesområde du valt för din uppsats. Ibland görs detta i ett eget kapitel, ibland görs det i inledningen och ibland görs det i metodkapitlet. Om du är osäker — hör med dina lärare vad som gäller inom ditt ämnesområde. Tänk på att inte förväxla teorikapitlet med den del av bakgrunden som rör tidigare forskning. Du bör också analysera valet av metod genom att motivera varför metoden fungerar bäst i sammanhanget. Om inledningen är kort, och om metodbeskrivningen också är kort, kan man ibland välja att inkludera rubriken i inledningen.

Med material menas både litteratur, ämnen t. Om inledningen är kort, och om materialbeskrivningen också är kort, kan man ibland välja att inkludera rubriken i inledningen. Det är också viktigt att fundera på hur du tydligast kan åskådliggöra dina resultat - genom diagram, tabeller eller i text. Här finns också möjlighet att föra ett mer subjektivt resonemang än under övriga rubriker. Gå tillbaka till rapportens syfte och diskutera huruvida resultaten besvarar de frågor du ställde i syftet. Förklara resultaten utifrån metod och material. Har dessa påverkat resultaten och i så fall på vilket sätt? Vilka fördelar och nackdelar har tillvägagångssättet? Hur relateras resultaten till annan forskning inom ämnet? Glöm inte att ange källan till de andra studier du jämför med! I avslutningen rundas rapporten av och man ger en kort sammanfattning av vad rapporten kommit fram till. Här brukar man också blicka framåt genom att ge förslag på framtida frågeställningar i ämnet.

Den avslutande delen består av en referenslista samt eventuella källförteckningar och bilagor. Som bilaga kan man till exempel ha enkätfrågor, detaljerade experimentella data som man använt sig av vid framställandet av rapporten m. I referenslistan ska alla dokument som du nämnt i din uppsats finnas med. Alla källor ska anges oavsett om det är böcker, artiklar, information på webben eller annat. Det är även viktigt att det tydligt framgår vad som är citat från andra till skillnad från det som är dina egna tankar och slutsatser. Att använda någon annans text, idéer eller tankar utan att ange källan kallas plagiering och är inte tillåtet. Ett annat syfte med referenser är att det skall vara lätt för den som läser ditt arbete att hitta de källor du anger i referenslistan. Skriv därför så tydliga referenser som möjligt.