Hur många procent drabbas av alzheimers

Den som drabbas brukar märka av tilltagande glömska och svårigheter att planera och utföra vardagliga sysslor. Efterhand försämras spåk, tidsuppfattning och andra s k kognitiva förmågor.

Alzheimers sjukdom

Oro och ångest är andra vanliga symptom. Även hallucinationer, vanföreställningar och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden. I slutfasen tillkommer grava kroppsliga symptom. Alzheimers sjukdom har ett utdraget förlopp under fyra till tio år, i vissa fall ännu längre. Symptomen kan i tidig fas lindras men förloppet går inte att hejda. Den drabbade får allt svårare att klara sin dagliga livsföring när en allt större del av hjärnan skadas.

Alzheimers sjukdom idag | Hjärnfonden

Idag bedrivs en livaktig alzheimerforskning men för närvande finns inga botemedel mot sjukdomen som till slut leder till döden. Den klart största riskfaktorn för Alzheimers sjukdom är hög ålder. Sannolikheten att insjukna ökar betydligt efter 65 år. Även ärfliga faktorer har betydelse för uppkomsten av sjukdomen. Den som har en alzhemiersjuk förälder har en ökad risk att själv drabbas. Det har även den som bär på den s k sårbarhetsgenen ApoE4-allelen. Högt blodtryck, diabetes och utbildningsnivå är andra faktorer som påverkar risken. Det kan t. Efter en tid uppstår andra tecken på kognitiv intellektuell svikt. Det blir svårt att orientera sig, lokalsinnet försämras och det kan t. Passivitet när den exekutiva förmågan blir nedsatt är ett annat symtom liksom språket. Den drabbade kan få svårt att hitta rätt ord på begrepp och saker. Ångest och depression finns också med i symtombilden när man känner att man börjar tappa kontrollen.

När man utreder om en person har en demenssjukdom handlar det bland annat om att utesluta andra orsaker till personens symtom, som t. Läkaren ställer en klinisk diagnos, vilket innebär att man gör en sammanvägd bedömning av en rad olika undersökningar och provtagningar. För att undersöka om en person har någon demenssjukdom går man igenom sjukdomshistorien, intervjuar anhöriga och bedömer personers fysiska och psykiska tillstånd samt funktions- och aktivitetsförmåga, vilket bland annat innebär att man undersöker hjärta, lungor och blodtryck. Man går även igenom de neurologiska funktionerna. Vidare gör man kognitiva test, blodprov och hjärnavbildning med datortomografi skiktröntgen. Detta kallas för en basal demensutredning. Om symtomen är svårbedömda gör man en så kallad utvidgad demensutredning med neuropsykologisk utredning, magnetkameraundersökning och ryggmärgsvätskeprov. Genom mätningar av ämnerna amyloid-beta och tau i ryggmärgsvätskan kan man idag diagnosticera sjukdomen tidigt.

Forskarna hyser stor optimism om att inom en snar framtid kunna stoppa sjukdomsförloppet genom att ingripa i sjukdomsprocessen med nya läkemedel. Alzheimers sjukdom går i dag inte att bota. Det går dock att lindra symtomen med mediciner som förstärker signalsystem som skadats i hjärnan. Medicineringen kan förbättra koncentrationsförmågan, minnet och språket under en begränsad tid. För Alzheimers sjukdom finns idag två typer av behandlingsmetoder. Behandling med kolinesterashämmare, för mild till måttlig sjukdom, och behandling med memantin, för måttlig till svår sjukdom. Kolinesterashämmare förstärker ett viktigt signalsystem som skadats i hjärnan. Medicinen kan förbättra koncentrationsförmågan, minnet och språket. Memantin hjälper tvärt om genom att dämpa signalsystem som är överstimulerade. De senaste 20 årens forskning har medfört att vi idag bättre förstår orsakerna till Alzheimers sjukdom. Men vi har ännu inte hela bilden klar för oss hur sjukdomen uppkommer.

Forskningen har på senare år handlat mycket om att kartlägga vilken roll proteinerna beta-amyloid och tau spelar. Studier visar att beta-amyloid finns i förhöjda nivåer i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom. I en Alzheimersjuk hjärna bildas små klumpar vid nervtrådarna. De kallas senila plack och innehåller ämnet beta-amyloid. I det andra proteinet tau finns ett trådliknande trassel, tangles som bildas inne i cellen.

Alzheimer | Hjärnfonden

En förändring av tauproteinfunktionen har man också sett har betydelse för nervcellernas död. Det finns idag ett par konkreta forskningsfynd som gör att vi ligger nära en utveckling och det sker flera forskningsprojekt där man odlat antikroppar som ska få sjukdomen att stanna upp genom att stoppa utvecklingen av de skadliga protein som bryter ned hjärncellerna. Om de skulle visa positivt resultat kommer vi troligtvis att få de testade läkemedlen registrerade inom en treårsperiod. Ge en gåva till forskningen om Alzheimers sjukdom. Läs mer om Alzheimers sjukdom. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom.

Alzheimers sjukdom idag

Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående. Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned — och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd. Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg — som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd. Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska.