Vad heter fårens ljud

Gotländska ord och uttryck - Stor lista för nybörjare

Denna spridning av vibrationer är en form av vågutbredning. Ljudvågen kan ses som en energibärande störning som medför elastiska svängningar omkring vilolägen för partiklarna i mediet. Det finns i huvudsak två typer av vågor, longitudinella och transversella vågor. De longitudinella vågorna har partikelrörelse som är parallell med utbredningsriktningen. Elastiska vågrörelser i gaser fluider är av longitudinell typ, vilket beror på att skjuvspänningar inte kan förekomma i gaser och vätskor.

Tamfår – Wikipedia

Om partiklarna svänger i en riktning som är vinkelrät mot utbredningsriktningen kallas vågen transversalvåg. Exempelvis är vågrörelser på ytan av stillastående vattensamlingar till stor del transversella. Inom akustiken är denna typ av vågrörelse en viktig komponent vid beskrivningen av fasta material. Ljud fortplantar sig med en viss hastighet , vilket betyder att det tar en viss tid för ljudet att nå mottagaren från det att det sändes. Jämför med åskväder ; först ses blixten , en viss tid därefter hörs knallen. Om hastigheten varit obegränsad hade ljudet nått mottagaren samtidigt som det uppstod vid källan och om hastigheten varit noll hade någon ljudutbredning inte skett. Ljud fortplantar sig med olika hastigheter i olika medier och bestäms av mediets styvhet och densitet. För longitudinella vågor och transversella skjuvvågor är ljudhastigheten en materialkonstant. I luft och i ideala gaser ökar ljudhastigheten i proportion med kvadratroten ur den absoluta temperaturen i Kelvin , men den är oberoende av lufttrycket och påverkas endast marginellt av luftfuktigheten.

I luft och andra longitudinella vågor är hastigheten alltså en konstant, vilket innebär att ljudet behåller sin form medan det fortplantar sig, det vill säga det är samma ljudsignal som når mottagaren som sänds från källan. I fasta material kan ljud även fortplanta sig som transversella skjuvvågor och i tunna fasta strukturer som plattor och balkar som böjvågor. Böjvågor är speciellt viktiga då dessa med relativt stor effektivitet strålar ut ljud till omgivningen. Ljudets vågutbredning kan matematiskt beskrivas med hjälp av en differentialekvation kallad vågekvationen. I det homogena fallet. Ljudets styrka kan uttryckas i olika fysikaliska storheter, så som ljudtryck och ljudintensitet. Ofta uttrycks styrkan i dess ljudnivå med det logaritmiska måttet decibel dB. Man talar därför om ljudtrycksnivå och ljudintensitetsnivå, etc. Ljud som upprepas en eller flera gånger, genom naturlig reflektion eller artificiella metoder, kallas eko om man tydligt hör varje enskild vågfronts passage.

Ett specialfall är fladdereko som uppkommer mellan två parallella reflekterande ytor — ljudet av en handklapp låter då nästan som en fjäder. Om man inte tydligt hör varje reflex så talar man i stället om efterklang. Ett ljudfält som inte är påverkat av eko eller reflektioner från olika ytor och objekt kallas ett fritt fält. Ljudfältet består då bara av det direkta fältet från ljudkällan. Dopplereffekten är ett fysikaliskt fenomen, som innebär en förändring av frekvensen hos en ljudsignal beroende på om ljudkällan närmar sig eller avlägsnar sig i förhållande till observatören. Detta beror på att ljudkällans hastighet dras från eller läggs till ljudets hastighet. Haas-effekten är att ifall man har två likadana ljud från olika ljudkällor men där den ena ljudkällan är något fördröjd, så upplever man att riktningen är från den som inte är fördröjd. Dvs, fördröjer man till exempel vänster hörlur med 2—30 ms uppfattar man att ljudet kommer från höger hörlur.

Detta kan man prova själv på datorn, genom att sätta 30 ms tystnad i början av ena kanalen i en ljudfil, men blir tidsskillnaden större än 50 ms, så uppfattar man det som två separata ljud. Kamfilter bildas om man slår ihop två likadana signaler varav den ena är fördröjd. Det är en förändring i frekvensresponsen. Om källornas frekvensrespons är jämn, iakttas den summerade signalen som en kam i spektrumanalysatorn. Flanger, som bland annat är en gitarreffekt, är ett kamfilter som dessutom rör på sig, dvs. När man vill förändra de akustiska förhållandet i ett rum så talar man om att man akustikreglerar rummet. Rumsakustik är den del av akustiken som främst sysslar med ljud i rum. De rum man studerar är oftast sådana där musik eller tal ska framföras och nå fram till en lyssnare, exempelvis konsertlokaler , teaterlokaler , hörsalar och skolsalar. För att skatta rumsakustiska parametrar, så som efterklangstiden , i ett rum kan man använda sig av förenklade teoretiska modeller, som Sabines formel , eller mer omfattande modeller som strålgångsberäkning med dator.

För att förändra akustiken i ett rum använde man sig av ljudabsorberande material. Vetenskapen om ljud är akustik. Oönskat ljud är buller , vilket är att betrakta som ett miljöproblem. För att kommunicera över långa avstånd eller i bullriga miljöer har man genom historien funnit olika sätt att förstärka eller leda ljud från en plats till en annan. När den mänskliga rösten inte räckt till har man utnyttjat akustiken i naturen eller till exempel konstruerat talrör för samtal mellan kommandobrygga och maskinrum ombord på ett fartyg. Under talet lärde man sig omvandla ljudets mekaniska svängningar till elektromagnetiska dito, och tillbaka igen till hörbart ljud, varvid såväl den elektriska hörapparaten som telefonen skapades. Senare tillkom ljud radio och megafon. Tekniken att ljudinspelning och att lagra ljud för senare återgivning började utvecklas i slutet av talet med den första användbara fonografen. Det första inspelade ljud man hittat är från Det spelades in på en fonoautograf som uppfanns av Édouard-Léon Scott de Martinville.

I och med datorns utveckling har man också tagit fram metoder för digitalisering av ljud så att dessa kan lagras på ett digitalt medium eller överföras medelst datakommunikation , och lagras som en ljudfil. Det handlar alltså om att via hörseln påverka en användares upplevelser. Ljuddesign kan också uppfattas som arbetet med att bestämma hur ett visst ljud ska låta. Ultraljud är ljud med en frekvens högre än den översta gränsen för människans hörsel alltså över 20 Hz. Inom medicin och industri används ultraljud för medicinsk diagnostik och teknisk diagnostik , bearbetning och rengöring. Om det tillåts kan dock får bli år gamla. En bagge i sin bästa ålder kan årligen betäcka ända upp till tackor, men vid synkroniserad brunst bör inte mer än högst 40 tackor ingå i gruppen. Betäckningstiden beror på när man vill ha lamningen som inträffar 5 månader senare. Den vanligaste lamningstiden är i april men nu för tiden lammar många på andra tider på året.

Tackorna skall vara i lagom gott hull vid betäckningen och ska så förbli till de har lammat, då föder de friska starka lamm. Foderstaten ökas månaden innan lamningen och hålls hög under digivningen. Lammen kan vänjas av från sina mödrar från veckors ålder men tidig avvänjning förutsätter att de har haft tillgång till lammkammare och att de verkligen äter kraftfoder, ca g per dag och lamm. Vad man använder som kraftfoder till tackorna och lammen varierar beroende på tillgång och pris. Man kan använda allt från färdigproducerade pellets till hemmagjorda blandningar med spannmål, soja, betfor, ärtor, rapskaka och mineraler mm i. Alla får och lamm ska alltid ha tillgång till rent friskt vatten och saltsten. Ovanstående gäller produktion av slaktfår av köttras eller korsningstyp. Andra fårraser behöver mycket mindre kraftfoder, alternativt endast grovfoder av bra kvalité, men har då inte heller samma tillväxt. Fåren bör klippas två gånger om året; efter avvänjning av lammen och ca en månad innan lamningen.

Ullavkastningen är synnerligen växlande för olika raser. Det viktiga är att ullen som man har tänkt att ta hand om hålls ren från hö, kardborrar och gödsel. Levande vikten hos de olika fårraserna varierar mycket från 40—90 kg på tackorna och 60— kg för baggarna. Lammen uppnår vuxenvikt vid ca 18 månaders ålder. Sedan fårets domesticering har det funnits behov att vakta djuret mot inkräktare som varg, björn och andra rovdjur. Fåraherdar drev sina får på bete och bodde ute i bergen eller betesmarker i fäbodar och vakade över djuren dag och natt. Boskapsvaktande hundar var arbetande brukshundar med uppgift att skydda frigående djur som får mot rovdjursangrepp. Denna uppgift anses vara en av tamhundens allra äldsta, alltsedan människan började hålla andra husdjur för sin livsmedelsförsörjning. Till sin hjälp hade de ofta särskilda boskapsvaktare , vakthundar som var storvuxna och vädertåliga, och lite mindre vallhundar som border collie , australian kelpie och puli som vallade fåren men inte var stora nog att gå i närkamp med exempelvis varg eller björn.

Den uppgiften togs hand om det storvuxna hundraserna som komondor , maremmano abruzzese , anatolisk herdehund , och kangal. Hundraserna puli och komondor var ett klassiskt par på den ungerska pusztan. Den snabba mindre pulin vallade fåren och den större aggressivare komodoren fungerade avskräckande för varg och vakade på nätterna. Får har funnits i Sverige sedan yngre stenålder. Ullen har spunnits och vävts till kläder åtminstone sedan bronsåldern.

Typiska språkdrag i gotländska mål

I förhistorisk tid och medeltid var nordiska kortsvansfår allenarådande som typ. På och talet importerades på statens initiativ utländska fårraser, och genom olika förordningar sökte man att få bort böndernas inhemska får, då deras ull ansågs att vara grov och olämplig för finare kläder. I modern tid har spillror av de gamla fårtyperna dock fått en renässans. Sveriges vanligaste får pälsfåret är ett förädlat får av nordiskt ursprung. Vikten på lantrastackor vid talets början i södra Sverige uppgick till 30—45 kg, medan baggarna var tyngre. Sveriges fårstam har varit i ständigt avtagande. Hornen är oftast svängda bakåt och nedåt. Hos vissa av de mer ursprungliga raserna är båda könen hornbärande, hos andra endast baggarna.

Gotländska mål

Hos många andra raser är båda könen dock kulliga, det vill säga utan horn. Hos enstaka raser, bland annat Jacobsfåret kan baggen ha fyra istället för två horn — ett fenomen som också tidigare har varit känt hos gutefåret. Olika fårraser har mycket olika ull. Ursprungligt har fåret två olika hårfibrer: täckhår och bottenull. Täckhåren är långa och grova, men bottenullen mycket mjuk. Detta ses fortfarande hos en rad fårraser, till exempel islandsfår eller gutefår. De flesta framavlade fårraser har en enhetlig ull som i fibertjocklek är ett mellanting. Det finns också raser med speciellt finfibrig ull, framför allt merinofåret , men även det svenska finullsfåret. Andra fårraser hålls mest eller uteslutande för köttets skull, och enstaka raser är specialiserade på pälsproduktion, till exempel gotlandsfåret. Får är mycket tåliga djur, men kan precis som alla andra drabbas av olika typer av sjukdomar. Många gånger fokuseras på epizootier som mul- och klövsjuka , scrapie eller boskapspest.

Dock är det vanligare att uppfödningsarbetet utsätts för betydligt allvarligare och vanligare problem än så, där de mest kända sannolikt är olika typer av parasitangrepp eller felaktig utfodring. Många av bristsjukdomarna hos lamm har försvunnit i takt med att man lagt mer vikt vid bra utfodring av såväl tackor som lamm. Vissa infektionssjukdomar, som till exempel colibacillos, lammdysenteri och enterotoxinemi drabbar företrädesvis lamm. Flest lamm föds under våren men det kommer att planas ut då andra raser ökar i mängd och fler vill slakta dem på vintern och våren. Att man väljer denna tid på året för slakt kan dels bero på hur mycket betesmarker och vilka byggnader man har, men framför allt beror det på att nya producenter inte får kontrakt vid Swedish Meats att slakta sina lamm under hösten. I Sverige är fårmjölksproduktionen begränsad, men desto vanligare i andra delar av världen. Tabellen [ 12 ] visar produktionen i tusentals ton.

Vid ostproduktion är tumregeln att det går åt tio liter mjölk för att producera ett kg ost. Fårens betydelse märks bland annat i de religiösa uttrycken Herren är min herde , man pratar om Lejonen och lammen. Symboliskt sett representerar fåren i kristen mytologi ofta de goda och rättfärdiga människorna, medan getterna representerar de onda och förtappade. Uttryckets ursprung kommer från att när ett svart lamm föddes förr i tiden, så ansågs det vara ett tecken från djävulen. I Frankrike avlades den minsta fårrasen fram, Ouessantfår , den har en vikt på 13 till 16 kilogram och når bara en mankhöjd omkring 45 centimeter. I Sverige finns ett femtontal fårraser, såväl inhemska som importerade, [ 16 ] varav gotlandsfåret står för drygt 18 av de ca 35 tackor som är registrerade i det svenska bestånds- och avelsregistret Fårkontrollen. Fårkontrollen har valt att indela det svenska fårbeståndet i fyra rasgrupper: [ källa behövs ]. Tabellerna [ 23 ] visar antalet får i tusental.

I Sverige har antalet får ökat under talet [ 24 ] och det översteg år [ 25 ]. På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik om antalet får i Sverige i det Statistiska meddelandet om husdjur. I Eurostats databas publiceras statistik om antal får i Europa under kategorin Agriculture och underkategorin Regional Agriculture Statistics. I FAO:s databas publiceras statistik om antal får i världen under kategorin Production och underkategorin Live Animals. Tamfår Gotlandsfår. Huvudartikel: Köttproduktion. Huvudartikel: Mjölkproduktion. Version Läst 3 mars