Vad är en inre konflikt ge exempel

En och samma situation uppfattas olika av de inblandade parterna, vilket i de flesta fall beror på olika referensramar. Exempel på sakkonflikter kan vara hur en viss arbetsuppgift ska utföras eller vad som stämmer alternativt inte stämmer i en faktadiskussion. I denna typ av konflikt kan det vara en fördel att fokusera på målen man har i konflikten, och att låta tillvägagångssättet för att nå dit bli sekundärt. Denna typ av konflikt uppstår vanligtvis på grund av förvirring i rollfördelningen, exempelvis på en arbetsplats eller hemma i hushållet. Irritation kan uppstå när någon inte lever upp till förväntningarna från andra, eller när man befinner sig i en situation där man har andra människors uppgifter på sina axlar.

Konflikthanteringsstilar: 6 olika typer av konflikter & hur du bemästrar dem

I en rollkonflikt är det värdefullt att försöka hitta en lösning där rollfördelningen tydliggörs, så att alla vet vad som gäller. Att inte ta tag i en rollkonflikt i tid kan leda till större irritationer och bråk än vad som varit nödvändigt om det hanterats i ett tidigt stadie. En intressekonflikt kan uppstå när olika individer har olika anledningar till att göra vissa saker, och när dessa intressen helt enkelt krockar. Ofta finns det egentligen inga rätt och fel i dessa situationer, det handlar helt enkelt om olika prioriteringsordningar. Exempelvis kan vissa medarbetare på en arbetsplats har höga ambitioner om att utveckla, medan andra nöjer sig med att leverera vad som alltid har levererats, och att sedan gå hem till sina fritidsintressen. När det uppstår intressekonflikter maskeras det många gånger med en sakfråga, varför det är viktigt att undersöka de bakomliggande orsakerna till att en viss fråga anses viktig eller oviktig av de inblandade parterna.

Värderingar är grundläggande uppfattningar som byggts upp över tid, och de skiljer sig därmed markant från åsikter, som ofta är enklare att förändra och ifrågasätta. En värderingskonflikt kan därmed vara riktigt knepigt att ta itu med, eftersom den ofta tvingar en eller flera parter att ifrågasätta och förändra sig själva som person. Inte sällan är människor också omedvetna om hur starka ens värderingar är och hur mycket de tenderar att påverka i vardagen. En lösning där alla parter är nöjda kan ibland vara omöjligt när det kommer till värderingskonflikter, istället kan det vara värt att fundera över hur man kan förhålla sig till varandra och ens meningsskiljaktighet. En beteendekonflikt uppstår när en eller flera personer beter sig på ett visst sätt som irriterar eller kränker andra människor i deras omgivning. Ibland kan det handla om ett egoistiskt eller aggressivt beteende som retar upp andra, i andra fall handlar det bara om omedvetna handlingar som personen ifråga inte ens är uppmärksam på.

I en beteendekonflikt kan det vara av värde att undersöka bakgrunden till personens beteende, kanske gömmer det sig svårhanterliga känslor som avundsjuka eller ett bekräftelsebehov där? I dessa situationer kan det vara bra att prata med personen enskilt om det specifika problemet, och uppmärksamma denne på vilka känslor beteendet orsakar hos dig. Är beteendet något som påverkar en hel grupp, exempelvis en arbets- eller studiegrupp, kan det istället vara en god idé att prata generellt om vilka beteenden som anses acceptabla istället för att hänga ut en person och därigenom riskera att förstärka ett dåligt beteende. En sken- eller pseudokonflikt är en konflikt som egentligen inte hade behövt uppstå om mindre irritationsmoment och meningsskiljaktigheter hade klarats av med en gång. Denna typ av konflikt uppstår när småsaker och detaljer byggt upp ett missnöje över tid, som slutligen pyser ut i ett samlat angrepp eller i hetsiga diskussioner. Det som tänt gnistan för konflikten behöver inte heller i sig vara en större sak, och ofta håller man sig inte till denna när konflikten väl dragit igång.

Ofta leder en sådan diskussion istället till att de olika parterna väljer att ta upp olika småsaker som skett över tid, snarare än att lyssna på varandra och lösa den huvudsakliga sakfrågan. Tidigare beteenden och oenigheter tenderar att förstoras upp och orsaka större bråk än vad som egentligen är nödvändigt. Att hamna i laddade situationer med andra människor är något som de flesta finner obekvämt. Vissa uppfattar det rentav som skrämmande och undviker det till varje pris. Andra menar att konflikter alltid bör hanteras, oavsett konsekvenser. Våra förhållningssätt till konflikter är något som utvecklas från en mycket tidig ålder, helt enkelt genom att se och lära från hur människor i vår omgivning hanterar konflikter. Dessa beteenden blir sedan naturligt för oss, och något man tar med sig in i egna relationer i vuxen ålder. De invanda strategierna blir sällan ifrågasatta, istället är det ofta lätt att förundras eller döma hur andra människor relaterar till oenigheter.

Att bli medveten om sina beteenden kring konflikter är därför en mycket värdefull och användbar förmåga. Inte bara kan det resultera i att vi enklare förstår oss själva och andra människor, långsiktigt förbättrar det också våra relationer till vänner, familj, kollegor och partners genom livet. Människor kan växla mellan olika konfliktreaktioner, ofta beroende på var vi befinner oss och med vem oenigheten har uppstått. Exempelvis reagerar vi olika på om en kollega missat att diska alternativt om det är vår partner som gjort samma misstag. Ofta sker vårt val av strategi reflexmässigt och är ingenting som ägnas speciellt mycket eftertanke i stunden. Olika positionerna har olika för- och nackdelar, och en bra konfliktlösare brukar ha en förmåga att kunna växla mellan de olika strategierna under den pågående konflikten, och på så sätt navigera fram konflikten mot en fungerande lösning för alla parter.

🍪 Privacy & Transparency

Att människor reagerar olika på konfliktrelaterade situationer är alltså ett faktum, och inom konflikthantering brukar fem olika typer av strategier identifieras. För enkelhetens skull förklaras dessa positioner utifrån olika djur och deras egenskaper. De fem konfliktstilarna är:. Värt att notera är att alla fem positioner har för- och nackdelar i olika situationer, och att ingen av dem fungerar som en universell, alltid fungerande, konfliktlösningsstrategi. Istället är det en god idé att öka sin förståelse kring alla fem, och att sedan anpassa användningen av dem till olika typer av konflikter och, när man blir riktigt duktig, växla mellan olika positioner baserat på hur en konflikt utvecklas. Positionen Draken handlar till största del om att driva igenom sin egen vilja och se till sina egna behov, oavsett om detta sker på bekostnad av motpartens behov och intressen.

Konflikthanteringsstilar: 6 olika typer av konflikter

Den egna ståndpunkten framhävs på ett kraftfullt sätt, ofta med olika maktmetoder som medel, exempelvis att höja rösten eller stå upp. Drakens position innebär inte sällan att man helt ignorerar vad motparten har att säga. En person som ofta använder detta förhållningssätt i konflikter kan uppfattas som väldigt tävlingsinriktad, där det snarare handlar om att vinna konflikten och ha rätt, snarare än att faktiskt vilja lösa den. Drakpositionen kan vara bra att använda sig av när den egna ståndpunkten behöver lyftas på ett kraftfullt sätt, men är sällan en långsiktig strategi som bör användas hela konflikten igenom. Ofta slutar inte en konflikt med detta som utgångsläge i en lösning, eftersom motparten inte kommer bli nöjd. Känner du igen dig i känslan av att vilja springa och gömma dig vid första indikation om en meningsskiljaktighet?

Att hantera våra Inre Konflikter - Balsam Konsult

Du är inte ensam. Strutsen är en vanlig konflikthanteringsstil, inte sällan uttryckt i ett fysiskt undvikande beteende. Med detta förhållningssätt blir konflikten sällan löst, istället sätts både de egna och motpartens behov och viljor åt sidan. En konflikt som inte tas upp riskerar dessutom att växa, och kan på längre sikt resultera i större motsättningar än vad det ursprungliga problemet hade behövt innebära om det tagits upp på en gång. Å andra sidan kan ett undvikande beteende vara en smart strategi i vissa fall, eftersom det faktiskt kan innebära att det aldrig blir en konflikt utan löses genom att rinna ut i sanden. En person som antar positioneringen Kameleonten vill ha fred till varje pris. Oenigheter erkänns inte öppet, istället fokuserar man starkt på att framhålla de gemensamma intressena. Kameleonten har ofta en fantastisk förmåga att anpassa sig till andra människors vilja, vilket givetvis kan vara på både gott och ont beroende på situation.

De negativa konsekvenserna av att hela tiden anpassa sig efter andra i syfte att göra människor nöjda, är att det riskerar att ske på bekostnad av sina egna känslor och behov. Det tenderar heller inte att leda till långsiktiga lösningar. Kameleontens position riskerar dessutom att försätta en i en knivig sits framöver. När liknande konflikter dyker upp på nytt kan det finnas en förväntan hos motparten om att du ska agera likadant som senast. Fördelen med strategin är att det hindrar ett större bråk från att blåsa upp, och kanske kan man dessutom tjäna ihop lite poäng till nästa gång en potentiell oenighet dyker upp. Konflikthanteringsstilen Katten Missen ser till sin uppgift att lista ut den smidigaste lösningen för alla inblandade parter, där allas behov ska tillgodoses på ett så rättvist sätt som möjligt. Det handlar oftast om att hitta en gyllene medelväg, en kompromiss, där alla parter känner sig nöjda när de går därifrån.

Det bygger på att de inblandade parterna kan vara öppna för att ge upp en del av sina intressen till förmån för en gemensam lösning. En negativ konsekvens som kan uppstå är emellertid att ingen känner sig helt nöjd i slutändan, eller att en tvingas ge upp sin vilja lite mer än den andre. Längtan efter harmoni är däremot ofta en drivkraft för personerna i en film. Det har gjorts många spännande och nervkittlande berättelser om hur personer utmanas och övervinner hinder på sin väg mot harmoni. Men harmonin i sig är ointressant. En konflikt ställs på sin spets om det finns en tidsgräns inom vilken konflikten eller konflikterna måste lösas. Tidsfrister används i många filmer, särskilt i actionfilmer. Det är en berättarteknik som skapar extra dramatik. En konflikt kan även utvecklas. I början av filmen är konflikten kanske ganska enkel och tydlig men blir under filmens gång större och mer invecklad. Komplikationer uppstår. Det kallas även konfliktstegring.

Det kan göra filmen mer intressant och ge en berättelse fler lager. Man skiljer mellan inre och yttre konflikter. Om en film är bra brukar den rymma båda typerna av konflikt samtidigt. Inre konflikt innebär att en person befinner sig i konflikt med sig själv. Det kan till exempel handla om tvivel, dåligt samvete eller svartsjuka. Det kan också röra sig om ett inre dilemma, till exempel att en person måste välja mellan moral och rikedom.