Hur får växten energi

Fotosyntes utan syreproduktion anses vara en ursprungligare process och förekommer fortfarande hos bakterier [ 1 ]. Kemisk formel för koldioxidfixerande fotosyntes [ 2 ] :. Vissa bakterier, cyanobakterier , utnyttjar vatten vid fotosyntes, på samma sätt som växter. Andra fotoautotrofa bakterier klarar inte av detta, utan använder istället H 2 S svavelväte , som är en mer lättoxiderad förening [ 1 ]. Beskrivningen av den kemiska reaktionen är starkt förenklad jämfört med den faktiska processen som äger rum i kloroplasterna. Koldioxiden binds i själva verket genom en lång process med en rad katalysatorer och kemiska reaktioner i flera olika steg i mellanleden. Denna reaktionssekvens kallas Calvin-cykeln. Antennpigment är de pigmentmolekyler som fångar in solljuset och transporterar vidare energin till klorofyll i närliggande reaktionscentra där fotosyntesen sker. De deltar inte i själva syntesen.

Växternas energi för tillväxt? (Biologi/Biologi 1) – Pluggakuten

Exempel på molekyler som kan fungera som antennpigment hos växter är klorofyll a , klorofyll b och karotener. Rödalger och cyanobakterier har fykobiliproteiner, och brunalger en karotenoid vid namn fukoxantol. Fotosyntesen sker i särskilda strukturer, kloroplaster hos eukaryoter, som finns i växtcellerna. Kloroplasterna innesluts i ett dubbelt membran. Detta är ett av indicierna för att kloroplasterna en gång i tiden kan ha varit självständiga organismer. Prokaryoter har inte kloroplast.

Växternas energi för tillväxt?

Den kemiska reaktionen som binder solljuset sker genom molekyler av klorofyll eller karotenoider som är gula till färgen som sitter på ytan av små membransäckar, tylakoider , inuti kloroplasterna. Hos gröna växter finns klorofyll i två varianter, typ a och b , som absorberar något olika våglängder av ljus och har lite olika uppgifter i den kemiska processen. Hos alger och bakterier förekommer ytterligare varianter av klorofyll. Klorofyll är det ämne som ger växter deras gröna färg. Ämnet spelar en avgörande roll i fotosyntesen, det vill säga växternas omvandling av koldioxid, vatten och energi till kolhydrater och syrgas. Klorofyllmolekylerna deltar inte i själva reaktionen utan fungerar som en sorts ljussamlande antenn. De tar upp det inkommande ljuset och överför energin till reaktionscentret. Klorofyll är en komplex molekyl som är uppbyggd kring en ring av organiska ämnen med en magnesiumatom i mitten och en sidokedja som består av en alkoholmolekyl fytol hos klorofyll typ a och b.

Grundstrukturen har vissa likheter med hemoglobin i blodet hos djur, men där finns en järnatom i mitten istället för magnesium. Klorofyll finns i flera olika varianter. Typ a och b finns hos gröna växter. Typ c och d finns hos alger, medan bakterier som använder fotosyntes har många olika varianter av klorofyll. Klorofyll typ a och b absorberar olika våglängder av solljus.

Navigeringsmeny

Klorofyll typ c och d absorberar blått ljus nm och rött ljus nm. Detta kan till exempel förklaras genom trädens löv som absorberar rött ljus på våren och sommaren, så att vi ser bladen som gröna. I slutet av talet visade det sig att rött och blått ljus är effektiva vid fotosyntesen. Arkéer fotosyntiserar med proteinet bakteriorodopsin istället för klorofyll [ 4 ]. Vid nm rött finns ett maximum som ges relativvärdet Vid nm grön finns ett minimum som får värdet Vid nm blå finns ett annat maximum som får relativvärdet Vid och nm är relativvärdet ca Energiinnehållet i växter är vanligen 4,5—5 kWh eller 16—18 MJ per kg torr massa. I trä kan det bli upp till 5,6 kWh eller drygt 20 MJ per kg torr ved. Det finns två olika typer av fotosyntetiska reaktioner hos växter, där skillnaden är hur mellanstegen i koldioxidfixeringen sker i växtens celler. Växter med dessa olika reaktioner kan därför delas in i C 3 - och C 4 -växter. Den som vill sätta sig in i ämnet får tyvärr läsa på engelska.

Glukos kan sedan användas som byggsten gör att bilda andra kemiska föreningar som växten behöver. En sak som växten kan göra med glukos är att lagra energi. Då omvandlar växten glukosen till någon annan förening som är lättare att lagra, till exempel stärkelse. Om växten sedan behöver energi och det inte finns solljus kan växten omvandla stärkelsen till glukos igen. Sedan bryter växten ner glukosen och bildar ATP. Mitt fel, var nog fast i de ljusoberonde delarna av glukosbildningen,som även de är beroende av energin från solljuset. Åh, tack för svaren! Jag undrar dock vad som gör att en växt kan växa mer än en annan, för om de båda kan lagra energi som de kan använda när solen inte skiner kan de väl växa lika mycket. Är det för att en växt som får mer solljus kan använda den lagrade energin mer till tillväxten, än andra livsnödvändiga processer? Du behöver Logga in eller Bli medlem först! Växternas energi för tillväxt? Om du tittar på de två molekylerna, hur skulle glukos kunna omvandlas direkt till ATP?

SvanteR Postad: 3 jun Detta är tyvärr fel! Tack för att du rättade till det Svante!

Fotosyntes – Wikipedia

Användare skriver. Svara Du behöver Logga in eller Bli medlem först! Avbryt Visa senaste svar. Sök Matematik Alla ämnen. Alla ämnen.