Hur får jag reda på bästa dns
TTL för domäner under. Alla e-postadresser, till exempel jag example. När du skickar iväg ett mejl till denna adress från din dator så kommer det först till den SMTP-server som du har ställt in i ditt e-postprogram. Vanligtvis tillhandahålls denna av din internetoperatör eller ditt webbhotell. För att SMTP-servern ska veta vart mejlet sedan ska, så måste den först få fram IP-adressen till den mottagande e-postservern för domännamnet example. Därför gör den en DNS-uppslagning på domännamnet example. Vad den tar fasta på i svaret från den auktoritativa namnservern för example. SMTP-servern slår då upp domännamnet mail. Nu kan den avsändande e-postservern ansluta till den mottagande över internet och mejlet överföras. När användaren som har e-postadressen jag example. E-post behöver inte fungera på exakt detta vis , i synnerhet inte i respektive ände, eftersom man till exempel kan använda webbmejl och då loggar in direkt till sin e-postserver.
Men så länge e-postmeddelanden skickas över internet och inte internt inom ett företagsnätverk måste DNS-uppslagningar alltid genomföras för att meddelandena ska hamna rätt. Det som beskrivits ovan är den vanligaste sortens DNS-uppslagning, när man har ett domännamn och vill få fram en IP-adress för att kommunicera med en dator över internet. Men det finns också tillfällen då det är användbart att ta reda på vilket domännamn som motsvarar en viss IP-adress. Därför går det även att göra omvända uppslagningar i DNS. Många moderna e-postsystem gör DNS-uppslagningar både på domännamn och på IP-nummer för att se att de stämmer överens och på så vis upptäcka när till exempel spammare använder falska avsändaradresser när de skickar sin skräppost. Praktiskt är det möjligt att göra en omvänd DNS-uppslagning genom att en del av domännamnrymden på internet avspeglar alla använda publika IP-adresser i en trädstruktur , på samma sätt som resten av domännamnrymden kartlägger domännamn.
När det gäller IPv4-adresser heter domänen för detta in-addr. Den utgår från det gängse sättet att skriva IPv4-adresser, som fyra siffergrupper av nummer mellan 0— med punkter mellan sig, exempelvis Eftersom numren i IP-adresser blir mer specifika ju längre åt höger de står i adressen är det denna ordning som bestämmer hierarkin i in-addr. I vårt exempel hamnar därför som den högst placerade underdomänen i in-addr. DNS-uppslagning kan enkelt göras med hjälp av verktyg som finns tillgängliga på olika webbplatser till exempel www. För att ta reda på vilket domännamn som motsvarar IP-adressen På grund av sättet trädstrukturen är uppbyggd på bakvänds alltså IP-adressen. För IPv6-adresser finns en motsvarande domän som heter ip6. Proceduren där är densamma som för IPv4, fast adresserna är längre — och därmed blir nivåerna i DNS-trädet fler. Det finns också programvaror med öppen källkod som kan användas såväl för att göra omvända DNS-uppslagningar som för att få fram alla möjliga andra DNS-uppgifter om internetanslutna datorer.
Ett sådant program heter nslookup och ett nyare är verktyget dig som ingår i programvaran BIND. I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om våra olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet. Mer kunskap helt enkelt! Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet. Sök en. Hur registrerar jag ett domännamn? Ändra mina befintliga uppgifter Ta reda på ägaren av ett domännamn Hitta återförsäljare av domäner. Sök ledig. Domäner Registrera ett domännamn Återförsäljare Domännamn — vad är det? Vem tar ansvar för innehåll på nätet?
Kunskap För alla Nyheter Våra poddar Internetkunskap Internetmuseum Rapporter och guider Digital delaktighet Bredbandskollen För skolan Digitala lektioner Fortbildning för pedagoger För samhället Svenskarna och internet Projekt Internetaccess Identitets- och behörighetsfederationer Öppna data Internetstiftelsen stöttar. Mötesplatser Internetdagarna Goto Figur 5. Alla steg i en DNS-uppslagning när ingen information finns lagrad. Du skriver in webbaddressen www. Som vi tidigare förklarat måste domännamnet översättas till en IP-adress. Det är först då din dator kan hitta rätt webbserver på internet, ansluta till den och ladda hem innehållet på webbplatsen www. Det är detta DNS-uppslagningen handlar om. Stubb-resolvern i din dator frågar en rekursiv resolver om IP-adressen. Den rekursiva resolver som stubb-resolvern är konfigurerad att vända sig till finns troligen hos din internetleverantör. Din dator behöver inte befatta sig med resten av proceduren utan kan helt enkelt invänta svaret från den rekursiva resolvern.
Den rekursiva resolvern skickar frågan vidare till en av internets rotnamnservrar. I detta exempel finns ingenting om domännamnet lagrat på den rekursiva resolvern mer om detta följer i avsnittet Cachning. Därför måste den börja sin undersökning från toppen av DNS-trädet. Resolvern ställer frågan om www. Rotnamnservern hänvisar till de auktoritativa namnservrarna för. Av rotnamnserverns zonfil framgår att alla. Alltså kan rotnamnservern inte svara på frågan vilken IP-adress som motsvarar www. Däremot har rotnamnservern ständigt uppdaterad information om vilka namnservrar som är auktoritativa för. Resolvern ställer om frågan till en av. Svaret från rotnamnservern innebär att den rekursiva resolvern kan begränsa sin vidare sökning efter rätt IP-adress till. DNS-frågan ställs nu till en av de auktoritativa namnservrarna som rotnamnservern hänvisade till. Namnservern för. Alltså kan. Däremot finns i zonfilen alltid uppdaterad information om vilka auktoritativa namnservrar som har pekats ut för domännamnet example.
Därför svarar. Resolvern ställer om frågan till en av de utpekade auktoritativa namnservrarna. Svaret från. I vissa fall är det domäninnehavaren själv som gör dessa namnservrar tillgängliga på internet, fast ofta drivs de av ett webbhotell eller en internetleverantör. Den auktoritativa namnservern för example. Zonfilen på den auktoritativa namnservern för example. Läs mer om tvistelösning för domäner på Internetstiftelsen. Regelverket för olika länders toppdomäner varierar. I länder där man haft en liberal hållning när det kommer till registrering, som till exempel i Nederländerna, har man generellt sett också fler domäner per capita än vad vi har i Sverige. Den explosiva utvecklingen i början berodde på att alla skulle ha ett domännamn, men ingen hade ett. Tillväxten som sker i dag är framför allt kopplad till att det startas nya företag och tjänster. När Internetstiftelsen grundades fanns runt 30 I dag finns över en miljon registrerade domännamn under.
Tillväxten som sker i dag är framför allt kopplad till att det startas nya företag och tjänster, och att de är fler än dem som läggs ned.
Vad är DNS? – vi förklarar på ett enkelt sätt | Internetkunskap
Det gäller även internationellt, säger Måns Jonasson. Fram till år fungerade DNS bara med bokstäverna a till z, siffrorna 0 till 9 och bindestreck men numera går det att använda många andra tecken i sina domän. Exakt vilka som får användas bestämmer varje toppdomän. Dessutom kan man också använda alla bokstäver i de officiella svenska minoritetsspråken, alltså finska, tornedalsfinska, samiska, romani och jiddish. Förutom länders egna toppdomäner finns också ett antal generiska toppdomäner, till exempel. En del storföretag och städer har till exempel registrerat sina egna toppdomäner. Ett exempel är Stockholm stad som har gått över till att ha sin information på. Hittills har intresset för de här egna toppdomänerna varit försiktigt. En förklaring kan vara att vi under flera decennier vant oss vid toppdomäner som. Det finns en tilltro till de etablerade toppdomänerna som man känner igen. Det är också ganska komplicerat och dyrt att driva en egen toppdomän, säger Måns Jonasson.
Ytterligare en smart aspekt med DNS-systemet är att det är så driftsäkert. Systemet bygger nämligen på en annan för internet avgörande innovation — det distribuerade nätverket. I stället för att hela internet förlitar sig på en gemensam databas finns DNS-informationen utspridd över världens DNS-servrar. Men man bestämde att ingen skulle sitta på all information. Distribuerade nätverk var en så banbrytande idé att det än i dag är få som bygger centraliserade nätverk, säger Måns Jonasson.
Så går en DNS-uppslagning till
Tekniken innebär att en driftstörning hos din internetoperatör i värsta fall bara drabbar dig och de andra abonnenterna. För att minimera problemen har internetoperatörerna vanligtvis två DNS-servrar, så att de har en i reserv om den andra skulle få problem. På detta vis kan din dator alltid hitta rätt på internet utan att du behöver komma ihåg en enda IP-adress. DNS förenklade vårt internet-liv dramatiskt eftersom det nu räckte med att skriva in adressen dit vi ville komma, i stället för sifferkombinationer. I dag har många webbläsare dessutom börjat ersätta adressfältet med en sökfunktion. I stället för att behöva skriva rätt adress i rutan behöver du ofta bara skriva några bokstäver eller ett ord för att få fram förslag.
Så här funkar DNS
Domännamnssystemet DNS är ett slags översättningssystem som kopplar ihop rätt domännamn med rätt IP-adress. Lite på samma sätt som telefonkatalogen hjälpt oss att länka rätt telefonnummer med rätt person. Systemet uppfanns av datavetaren Paul Mockapetris. Ett domännamn är en blandning av namn och identitet på nätet som gör det lättare att komma ihåg och ta dig till webbplatsen du vill besöka. Bakom domännamnet döljer sig en unik IP-adress och namnet gör att vi slipper komma ihåg själva sifferkombinationen. Läs mer om domännamn på Internetstiftelsen. Internetprotokollet IP uppfanns av amerikanerna Vint Cerf och Robert Kahn och standardiserade hur datorerna skulle kommunicera med varandra. IP-adressen uttrycks som decimala tal grupperade i fyra grupper åtskilda av punkter.
DNS-uppslagning med resolver | Internetstiftelsen
En toppdomän är den del som avslutar domännamnet, det som står efter den sista punkten i ett domännamn, till exempel. Varje land har var sin toppdomän och det finns dessutom generiska toppdomäner som inte är kopplade till ett visst land, som till exempel. Vem som ansvarar för respektive toppdomän styrs av en organisationen ICANN och här i Sverige är det Internetstiftelsen som ansvarar för Sveriges toppdomän. Varje månad får du kunskap och tips från Internetstiftelsen som gör det digitala livet enklare. Poddar, artiklar och tips om föreläsningar. Mer kunskap helt enkelt! Internetkunskap från Internetstiftelsen hjälper dig att bli en säker och medveten internetanvändare. Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.
Sök på internetkunskap. Säkerhet på nätet Få hjälp direkt — guider I förebyggande syfte — snabbkurser Fördjupa dig — artiklar Fler språk more languages. Om oss Om kakor Om webbplatsen Integritetspolicy Ordlista. Så funkar DNS — internets räddning Så funkar internet. Måns Jonasson, Internetstiftelsen — Så länge internet var förhållandevis litet så var det ganska lätt att ha de här IP-adresserna nedskrivna.