Hur slocknar en vulkan

Vulkaner kan vara vilande ingen aktivitet eller aktiva nästan konstanta utbrott och utbrott tidvis. Den Mittatlantiska centralryggen är ett område mitt i Atlanten där två litosfärsplattor åker isär, en så kallad spridningszon. Då plattorna åker isär bildas sprickor, där magma kan tränga upp och ny havsbotten bildas då magman stelnar. En del spridningszoner ligger under vatten, som till exempel den Mittatlantiska centralryggen, medan andra finns på kontinenterna, såsom det Östafrikanska gravsänkesystemet. Island är ett exempel på öbildning i en spridningszon genom vulkanism. En subduktionszon är ett område där två litosfärsplattor, vanligtvis en oceanisk platta och en kontinentplatta, krockar och formar en djuphavsgrav. Den del av skorpan som trycks under den mötande plattan smälter av värmen från manteln och omvandlas till magma. Magman som bildas är vanligen väldigt trögflytande på grund av att den innehåller så mycket kiselsyra. Det innebär att magman ofta inte hinner nå ytan utan stelnar på djupet, innan en vulkan hinner bildas, men ibland når magman upp innan den hinner att stelna.

Exempel på vulkaner skapade under dessa omständigheter är Etna och vulkanerna i Pacific Ring of Fire. Hotspots ligger inte vid litosfärsplattornas gränser. I områden där jordskorpan är tunnare är det lättare för mantelströmmar av magma att tränga igenom.

Vulkanernas okontrollerbara krafter

Temperaturen i strömmarna innebär att skorpan smälter och formar rör, som sedan kan ventilera magma. Eftersom litosfärsplattorna hela tiden rör på sig, men mantelströmmarna finns kvar på samma ställe slocknar varje vulkan efter en viss tid, men en ny bildas på ett annat närliggande ställe, som just då befinner sig ovanför hotspotten. Hawaii och Kanarieöarna är ögrupper som har bildats på detta sätt. Skalan går från där vulkaner som ligger på 7 eller 8 på skalan klassas som supervulkaner. Det som mäts är volymen av pyroklastiskt material såsom aska , höjden på askplymen och utbrottets längd. Ett sätt att skydda folk mot att hamna mitt i ett vulkanutbrott är att öka möjligheterna att förutsäga utbrottet. I dag övervakas många vulkaner med hjälp av satelliter för att kunna ge folk ett bra skydd. Man observerar bland annat om det finns rökplymer och temperaturförändringar. Satelliterna är även till hjälp under själva utbrottet då man får en bra översikt över vilka delar och områden som har påverkats, och hur svårt de har påverkats.

Man kan även få hjälp med att se hur lavaströmmarna rör sig. Om lavan till exempel rör sig mot en by eller stad, måste man kanske utrymma den. Man kan även se hur miljön har påverkats, om luften har förändrats eller om växtligheten har förstörts. En väl beprövad metod för att skydda befolkningar i till exempel städer och byar mot vulkanutbrott är att spränga "kanaler" längs med vulkanen för att styra lavaflödet. Här följer en lista över vulkanutbrott som har dödat mer än personer. Volcanic Explosivity Index, VEI , är angivet i de fall det är känt eller har kunnat uppskattas i efterhand. Uppslagsordet vulkanö leder hit. För ögruppen i Stilla havet, se Vulkanöarna.

Bästa guiden till vulkaner på Island

Fotbollshejaklack, se Vulkanen hejarop. För andra betydelser, se Vulcan. Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan Hawaiivulkan. Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ.

Vulkaner | Geografi | SO-rummet

Subglacialt utbrott. Huvudartikel: Hetfläck. Huvudartikel: VEI-skalan. Läst 3 augusti Encyclopedia of Earthquakes and Volcanoes, Third Edition. Helens: Past, Present, and Future: U. Geological Survey General Interest Publication, 56p. Global Volcanism Program. När A’a’-lavan helt stelnad kan den bilda väggar som är flera meter höga. Pahoehoe-lavan kallas också replava och har en jämn yta som nästan kan likna glas ibland. Den rinner ut i långa strömmar och bildar små ”tår” eller ”flikar” som ploppar ut ur huvudflödet. När Pahoehoe-lavan kommit långt från vulkankratern kan den ibland övergå i A’a-lava. På Galapagosöarna finns jättelika fält av stelnad Pahoehoe-lava. Kuddlava under vattnet. Kuddlava är ett namn på lava som bildats under vulkanutbrott i havet. När lavan kommer i kontakt med vattnet stelnar den genast och bildar mjuka kuddlika stenklumpar. Eftersom de flesta vulkanerna finns under havet hittar man kuddlava i stora mängder på världens havsbottnar.

Vulkan – Wikipedia

Lavabomber är klumpar av lava som skjuts upp i luften under ett utbrott. Under sin färd mot marken hinner de ofta stelna till ovala eller svagt droppformade stenar. Lavabomber kan vara allt från 6,5 cm till riktiga, livsfarliga bjässar. I japanska Asama skedde ett vulkanutbrott som kastade ut lavabomber som var m i diameter. Dessa jätteklumpar flög iväg cirka meter från lavaröret. Ett gasmoln rullar nerför sidan av vulkanen Merapi. Den rök som vulkanen ger ifrån sig kan innehålla olika sorters gaser. Vanligast är vattenånga, koldioxid och svaveldioxid. De stora mängderna gas som vulkanen släpper ut är farliga att andas in. Det är gaserna som dödar flest människor och djur under ett vulkanutbrott. När gaserna tränger upp i atmosfären blandas de med moln som släpper ifrån sig regn. Gifterna från gaserna binds i vattendropparna och bildar surt regn, som sprider farliga kemikalier då det träffar marken. Ett riktigt giftigt vulkanutbrott kan påverka vårt klimat och skada nyttiga gaser i vår atmosfär.

De nyttiga gaserna finns där för att bland annat skydda oss från solens strålning. Varje år pyser det ut tillräckligt mycket vulkanisk gas för att den ska räknas till de föroreningar som skadar luften och ställer till med surt regn. Aska efter vulkanutbrott gör dagen till natt på den karibiska ön Monserrat. Den aska som regnar ner under ett vulkanutbrott har burits upp i luften av gaserna. Askan består av pyroklastiska material , söndersmulade och brända bitar av sten. Den kan också innehålla sand som smält till glas. Man kallar också vulkanaskan för tefra , efter det grekiska ordet för aska. Moln av vulkanaska kan med vindar sprida sig över stora delar av jordklotet. Om askmolnen är tillräckligt tjocka kan de skymma solen så att dagen mörknar till skymning eller natt och temperaturerna sjunker. Ibland är ask- och gasmolnen så stora att klimatet påverkas i vissa delar av världen under en lång tid. Vulkaner som inte haft utbrott på 10 år klassas som slocknade.

En slocknad vulkan kommer inte få utbrott igen och kallas också inaktiv. Kratern på en slocknad vulkan samlar under åren på sig en massa vatten och bildar till slut en så kallad kratersjö. Slocknade vulkaner till havs bildar så småningom små öar som kallas atoller. Numera bevakas de flesta vulkaner och riskzoner med hjälp av satelliter i rymden. På så sätt kan man snabbt få reda på om ett utbrott håller på att hända. Det finns inte mycket att göra för att förhindra utbrottet. På de platser där vulkanutbrott är vanligast har man sprängt upp kanaler i berggrunden, där lavan från utbrottet ska rinna ner. Det har visat sig vara tillräckligt effektivt. Om du skulle råka befinna dig i närheten av en vulkan när den får utbrott, kom då ihåg följande: Slå på radio och TV för att höra om du är i direkt fara och för att få veta vad som händer. Om du blir tillsagt att genast lämna området, så gör det. Försök komma så långt bort och så högt upp från vulkanen som du kan.

Ett vulkanutbrott skickar ut het, flytande lava och giftiga gaser som ofta är tyngre än luften, och därför drar sig mot marken. Utbrottet kan också orsaka översvämningar, jordbävningar och jordskred. Undvik att andas in gaser från vulkanen.