Hur hanterar man utåtagerande

Andra elever kan låsa sig, inte komma tillbaka till skolan eller skada sig själva. Först och främst är det viktigt att förstå varför problembeteenden uppstår. För att förstå detta behöver man ha kunskap om affektionsteorin och att nyckeln till att slippa hamna i kaos handlar om bemötande och förebyggande strategier. Det handlar också om att sakligt utvärdera vad som gick fel i strategierna och reflektera över hur man kan göra annorlunda nästa gång. För att få kunskap om affektionsteorin kan man konsultera en psykolog för föreläsning, läsa litteratur om ämnet eller se bra och alldeles gratis föreläsningar på Youtube redan nu i väntan på fortbildning. En elev som vid enskilda tillfällen agerar ut behöver snabbt kartläggas. Kravnivå, bemötande, förebyggande strategier, tydliggörande pedagogik och någon vuxen att vända sig till som hen har god relation till måste finnas. Ofta räcker det för att eleven ska klara klassrumssituationen igen.

Ta med eleven i planeringen av förebyggande strategier, men kom också överens om vad eleven ska göra om hen känner att det är på gång att rinna över samt hur eleven vill ha hjälp i kaosläget. Ibland räcker det att eleven vet att det finns en plan för att kaos helt ska utebli. Men blir det ändå stökigt så kan en strategi vara att låta eleven vara kvar i klassrummet medan andra elever får gå ut. Det här behöver vara bestämt i förväg och hanteras utan att värdera elevens kaos. Det är ofta mycket genant och pinsamt för eleven att vara i sin frustration och det behöver vi inte förstärka på något sätt. Kanske kan hen behöva få vara själv en stund med en vuxen som tröstar och kommer med förslag på hur man ska göra nästa gång så att det blir en bra situation i stället. Viktigt är också att komma överens om hur man pratar med de andra eleverna om det som hände. Vi vuxna måste förklara och sätta ord på det som har hänt åt andra elever som har varit med om en obehaglig händelse.

Framförallt behöver de andra eleverna veta att situationen nu är under kontroll och att läraren åter leder gruppen i klassrummet. Det finns ibland barn i skolan som agerar ut om och om igen, och skapar trauma för andra barn eftersom de blir rädda. Det måste vi också vara lyhörda för i skolan och ha en plan för.

"Vad gör man när elever är utagerande?" | Special Nest

Elever som återupprepat agerar ut, välter stolar och slåss behöver man ta sig en riktig funderare kring och kartlägga mycket noggrant. Vad utsätter vi det här barnet för just nu? Har barnet någon möjlighet att lyckas i det sammanhang vi erbjuder? Behöver vi tänka om och tänka nytt?

Populärt innehåll idag

Elever kan behöva vara i ett mindre sammanhang under perioder för att reducera stress, skapa relation till en vuxen, bli trygg i skolmiljön, få eventuell medicinering att fungera och träna upp färdigheter som gör att man klarar av att vara i en större grupp i skolmiljö. Det behovet måste vi kunna se och agera mycket snabbare på i skolan. Det finns också elever som kan behöva en liten undervisningsgrupp under en längre period, eller permanent, för att man inte klarar av stora sammanhang. Rätt insatser och samsyn mellan föräldrar och personal kan både minska och förebygga problembeteenden. Tala lugnt och använd korta, kärnfulla meningar. Ibland är det bäst att bara vara tyst en stund. Lyssna till vad det är eleven försöker säga, eftersom hen ofta försöker säga dig något. Det kan vara bra att undvika att titta eleven direkt i ögonen. Det är viktigt för en person som reagerar med utmanande beteende att få stöd i att förstå och ha kontroll över sin omgivning och det som händer i vardagen.

Det är också viktigt att bli bemött på ett sätt som möjliggör delaktighet och meningsfull samvaro. Oftast definieras problemskapande beteende utifrån beteendet. Det kan vara våld, skadegörelse, glåpord eller självskadande beteende. De flesta pedagogiska och psykologiska metoder som har utvecklats kring problemskapande beteende har därför fokus på att ändra beteendet. De olika benämningarna visar att det ofta handlar om barn som har svårt med sociala relationer och att reglera sina känslor. Många har ett externaliserat eller utagerande beteende, ofta med aggressiva inslag.

"Vad gör man när elever är utagerande?" | Special Nest

Det finns barn som gång på gång bryter mot de normer som gäller i den sociala kontext de är delaktiga i. Intellektuell funktionsnedsättning innebär en nedsatt intellektuell förmåga och en samtidig nedsatt adaptiv förmåga. Det innebär svårigheter till anpassning vid vardagliga aktiviteter. Utvecklingsstörning och intellektuell funktionsnedsättning är olika benämningar på samma funktionsnedsättning. Du kan bland annat tänka på detta: Tänk att det kommer att gå över, vänta ut en stund. Tänk på något annat. Du kan till exempel räkna eller försöka andas lugnt. Tänk att barnet inte kan hantera det som händer. Tänk inte att barnet vill något illa.

Hur hanterar man en 2,5 åring som slåss och sparkar?

Ofta måste man vara envis och stå på sig lugnt trots att barnet provocerar. Många kan känna att det inte räcker med att vara envis — man måste bli arg för att barnet ska lyssna. Vad är utagerande beteende? Vilka länder har asylrätt? Vem var först upp på Mount Everest? Vad är hjärninfarkt?