När det är riskfritt att använda skärmen

Här är sakerna du inte ska göra om du vill bevara livslängden för dina favoritprodukter. De kan definitivt repa din skärm eller lämna spår i materialet. Det kanske inte är tillräckligt för att man ska lägga märke till det direkt, men i kombination med fel rengöringsprodukt kommer de att göra skada på din skärm. Prova att torka först och använd trasor gjorda av mjukt material, såsom en mikrofiberduk. Tryck inte för hårt. Om du inte får smutsen att lossna direkt, kommer det inte att förbättra situationen om du applicerar mer tryck. På LCD-skärmar, TV-apparater med stor skärm och bärbara datorer kan det leda till irreparabel skada om du lägger mer kraft på ditt rengöringsarbete, troligen genom att pixlarna på skärmen förstörs. Om du bestämmer dig för att använda en lösning för att rengöra skärmen på din TV eller bärbara dator, akta dig för att använda följande ingredienser: ammoniak, etylalkohol eller något som faktiskt innehåller aceton eller etylacetat.

Det bästa är lite destillerat vatten och vit vinäger blandat i lika stora mängder. Kemikalierna som listas kan negativt påverka beläggningen som används på LCD-skärmar eller platt-TV-apparater. Om du är snabb kan du fånga upp vätskan innan den gör ytterligare skada, men det är en bra praxis att helt enkelt blöta trasan du använder och torka av skärmen istället för att direkt applicera lösningsmedel eller vätska. Detta är särskilt sant och farligt med laptopskärmar. Koppla alltid ur TV:n först. Det finns två anledningar till detta, den första är att den är urkopplad. Du ser mer av damm och smuts mot den svarta bakgrunden på skärmen, och den andra, om du använder en vätska för att rengöra, vill du minska risken för elektriska stötar. Skärmen på ditt fordons navigations- och ljudsystem är med största sannolikhet en "tunnfilmstransistor flytande kristallskärm" även kallad TFT LCD. Dessa skärmar påminner mycket om laptopskärmar. De använder inte bara avancerad mikroteknik för att fungera, utan de är också belagda för att minimera bländning och förbli skarpa och klara nästan hela tiden under din körning.

Processen liknar nästan mobila enheter, men det är viktigt att lägga märke till ett par saker som mer specifikt relaterar till en bilpekskärm. På grund av säkerhetsskäl låt enheten svalna helt. Damm, fingeravtryck och fläckar är också lättare att upptäcka på en svart skärm. Använd en torr, luddfri mikrofiberduk för att försiktigt torka bort allt synligt damm och smuts. Om det är nödvändigt, applicera ett försiktigt tryck för att ta bort fläckar på ytan. För glasbelagda skärmar kan du använda en blandning av lika delar vatten och vinäger eller tvättsprit. Spraya eller dutta lätt lösningen direkt på trasan och torka försiktigt av skärmen från vänster till höger. Om några ränder kvarstår när skärmen torkat, polera dem försiktigt med den torra trasan. Resenärer som ska fortsätta grundvaccinering påbörjad utomlands bör hänvisas dit kunskap finns om olika scheman för postexpositionsprofylax. Till tidigare vaccinerade individer ges omgående vid misstänkt exposition 2 doser rabiesvaccin dag 0 och 3 intramuskulärt oavsett tid som förflutit sedan grundvaccinationen.

Viktigt är att informera de som erhåller preexpositionsprofylax om detta. De som är ofullständigt vaccinerade handläggs som ovaccinerade. Problemet är att föräldrar till dessa barn måste informeras i god tid om denna möjlighet så att vaccination hinner genomföras innan barnet når en ålder efter vilken vaccination inte kan ges. Enbart en dos av rotavirusvaccin har i studier visat sig ge ett bra skydd och kan därför vara ett alternativ om omständigheterna inte tillåter full vaccinering. Sjukdomen är vanlig i vissa delar av Sverige, till exempel i Stockholms och Mälarens skärgård, Södermanland med flera län se information från respektive smittskyddsläkare , men är ännu vanligare i delar av Centraleuropa, Ryssland och Baltikum varför vaccination vid resa kan bli aktuell för dem som vistas en längre tid i högendemiska områden i Central- och Östeuropa. Vaccination rekommenderas i allmänhet till vuxna och barn från 3 års ålder som är bosatta eller vistas längre perioder i riskområden.

De resenärer som under fästingsäsongen kommer att vistas mycket och återkommande ute i naturen i högendemiska områden under sommarhalvåret bör vaccineras. Barn kan i högendemiska områden ges vaccination redan från 1 års ålder. Utifrån det fåtal importerade fall av TBE som inträffar i samband med resa Åland undantaget är TBE-vaccination inte indicerad vid genomresa eller endast kortvarig vistelse i områden endemiska för TBE. Men eftersom det någon enstaka gång ändå händer att insjuknande sker i TBE även efter kortare tid i TBE-endemiskt område, finns det ingen anledning att avråda personer eller deras barn från vaccination om så önskas. Personer 50—60 år eller äldre rekommenderas ett utökat vaccinationsschema pga sämre vaccinsvar i den åldersgruppen. Se särskild information från smittskyddsläkaren i länet alternativt FASS för ytterligare information. Risken att under utlandsvistelse få tyfoidfeber är låg även om sjukdomen finns på många resmål.

Vaccination är inte indicerad vid charterresor till vanliga turistmål. Vaccinet skyddar mot Salmonella typhi, som orsakar den allvarligaste formen av salmonellasjukdom, men skyddar inte mot de mindre allvarliga och mycket vanligare diarrésjukdomarna som orsakas av salmonellabakterier. Tyfoidvaccin finns idag att tillgå för såväl oral, Vivotif från 5 års ålder, som parenteral administrering, Typhim Vi från 2 års ålder. Det orala levande försvagade vaccinet är kontraindicerat till gravida och personer med nedsatt immunförsvar. Vid upprepad dosering med det parenterala polysackaridvaccinet finns risk för hyporespons varför mer än 2 doser inte bör ges. Effekten av det orala levande vaccinet försämras av antibiotika givet 3 dagar före och 3 dagar efter vaccination samt av samtidigt pågående malariaprofylax med Malarone atovakvon , proguanil. Risken för att en resenär ska insjukna i malaria vid resa till malariaområden varierar kraftigt Figur 5.

Detta gäller i synnerhet Indien, Thailand med flera länder där malariaprofylax bara i undantagsfall rekommenderas, och till vissa begränsade områden där turister sällan vistas, se WHO:s webbplats. Risken är också i hög grad beroende av hur man tillbringar tiden på resmålet. Råd om profylax mot malaria måste därför individualiseras. Idag finns ingen helt tillförlitlig malariaprofylax för många länder i Afrika, Asien och Sydamerika. Resenärer till dessa områden måste alltså informeras om att ordinerade preparat inte ger ett absolut skydd mot malaria. Man måste också understryka vikten av att resenärer med oklara febertillstånd, under eller efter vistelse i ett malariaområde, söker läkare för undersökning avseende malaria och informerar vården om sin vistelse i malariaområde. Insjuknande i malaria falciparum sker vanligen inom 2—4 veckor efter smitta, medan för övriga mer godartade malariatyper kan inkubationstiden vara många månader och till och med år.

Det är viktigt att resenären skyddar sig mot myggstick. Malariamyggorna är skymnings- och nattbitare. På dagtid kan man därför röra sig tämligen lättklädd men från solnedgången bör man skydda sig genom att om möjligt bära långbyxor, kavla ner skjortärmar och smörja in ansikte, händer och anklar med myggmedel. Malariamyggorna skyr luftkonditionerade rum. Är sovrummet inte luftkonditionerat bör man i malariaområden ha ett impregnerat myggnät över sängen. De flesta malariafall hos hemvändande svenskar ses bland dem som besökt Afrika söder om Sahara. Endast vid resa till Centralamerika och Karibien kan klorokin rekommenderas för det fåtal resenärer där malariaprofylax är motiverad. Observera dock risken för fotosensibilisering med doxycyklin som därför är mindre lämpligt vid solsemester. Graviditet ökar risken för insjuknande i allvarlig malaria och malariaprofylax är därför särskilt angeläget till gravida. Klorokin kan ges under hela graviditeten.

Under amning bör Malarone atovakvon , proguanil inte användas. Se Tabell 6. Sammanfattning av malariaprofylax till olika regioner redovisas i Tabell 7. För detaljerad information om malariaprofylax till enskilda länder eller regioner hänvisas till Folkhälsomyndighetens Rekommendationer för malariaprofylax Basrekom- mendation. Rekommenderade läkemedel. Flera olika doseringsscheman för malariaprofylax finns men doserna nedan överensstämmer med svenska rekommendationer. Alla profylaxmedel intas med föda alternativt mjölk. Profylaxen påbörjas vid resa till malariaområde och avslutas först 4 veckor efter utresan från malariaområdet. Dosering enligt Tabell 8. Profylaxen påbörjas vid ankomsten till malariaområde och avslutas först 4 veckor efter utresan. Dosering enligt Tabell 9. Profylaxen påbörjas senast ankomstdagen till malariaområde och avslutas en vecka efter utresan. Varje förpackning innehåller 12 tabletter. För resenärer som är borta i en vecka är det acceptabelt att börja vid avresan och fortsätta endast 5 dagar efter utresan.

Profylaxen påbörjas om möjligt 3 veckor innan avresa till malariaområde för att säkerställa att man tål läkemedlet. Profylaxen avslutas 4 veckor efter utresan. Dosering enligt Tabell Avsikten med egenbehandling är att de fåtal personer, som under längre tid besöker avlägsna trakter med mer än 1 dygn till sjukvård och med relativt låg risk för malaria, ska ha möjlighet att själva sätta in behandling vid symtom som kan vara förenliga med en falciparum-malaria. Erfarenheten är att det dels är mycket få resenärer som har så långt till sjukvård, dels att det i de flesta fall vid egenbehandling inte varit malaria som orsakat febersjukdomen. På grund av risken för biverkningar och svårigheter att själv ställa diagnos bör förskrivningen av egenbehandling vara restriktiv. De läkemedel som är mest lämpade för egenbehandling är Malarone atovakvon , proguanil eller Riamet artemeter, lumefantrin. Har man glömt att ta sin malariaprofylax någon eller några dagar bör man ta en ny tablett och fortsätta i ett nytt schema, till exempel en ny meflokin dos efter ytterligare en vecka.

Vid kräkning omedelbart efter tablettintag bör en ny tablett tas. Vid kräkning inom 30—60 minuter efter intag rekommenderas en extra ½ dos av meflokin och full dos av Malarone atovakvon , proguanil och doxycyklin. Vid svår diarré rekommenderas ingen extra dos av meflokin med hänsyn till den mycket långa halveringstiden och eventuella biverkningsproblem. Malarone atovakvon , proguanil har normalt låg absorption och låg risk för allvarliga biverkningar, varför en extra dos vid något dygns diarré rekommenderas. För doxycyklin rekommenderas ingen extra dos vid diarré. Den som mer regelbundet sysslar med vaccinationer av utlandsresenärer behöver aktuell information om nya vacciner och förändringar i sjukdomspanoramat på olika platser. Lämpliga informationskällor kan vara:. Jävsdeklarationer för kapitlets författare kan erhållas via registrator mpa. Enklast sker detta genom de förberedda mejlen nedan. Regeringen har gett Läkemedelsverket i uppdrag att uppdatera, förvalta och tillgängliggöra Läkemedelsboken.

Arbetet beräknas vara klart i början av Texterna i Läkemedelsboken kommer att uppdateras och tillgängliggöras successivt när den nya webbplatsen har byggts. Innehållet på denna webbplats uppdateras därför inte. Gå till: Sökruta Innehåll Läkemedel.

Felsöka svarta eller tomma skärmar i Windows - Microsoft Support

Tillbaka Råd och profylax vid resa Inledning Hälsoråd och risker Individuell bedömning — när, var, hur, vem och hur länge? Risk för sjukdom Tabell 1. Ungefärlig risk för sjukdom i förekommande fall utan specifik profylax per resa för olika resmål Turistdiarré — råd om mat och dryck Behandling av turistdiarré Ersättning av vätskeförluster Stoppande behandling Självbehandling med antibiotika Trafik Bad och drunkning Sexuellt överförda sjukdomar Alkohol Kläder Sol, värmeacklimatisering och saltbrist Myggöverförda sjukdomar Insekts- och ormbett Rabies Höjdsjuka Barn Graviditet och amning Faktaruta 1. Vacciner och graviditet Försäkringar Trombos och flygresa Reseapotek och förfalskade läkemedel Faktaruta 2. Förslag på enkelt reseapotek Vaccination av resenärer Tabell 2. Översikt av behov av olika vaccinationer och malariaprofylax vid olika resmål Tabell 3. Lägsta ålder för olika vacciner BCG-vaccin mot tuberkulos Komplettering av grundskyddet mot difteri, stelkramp och eventuellt kikhosta Vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund Tabell 5.

Länder som alltid kräver vaccination mot gula febern WHO Figur 1. Figur 1. Gula feberns utbredning i Sydamerika och Afrika Figur 2. Intyg för medicinsk kontraindikation mot gula febern-vaccination Gammaglobulin och vaccin mot hepatit A Vaccin mot hepatit B Figur 3. Figur 3. Prevalens av hepatit B ytantigen HBsAg i olika länder Vaccin mot influensa Vaccin mot japansk encefalit Figur 4. Figur 4. Utbredning av japansk encefalit Figur 5. Riskområden för malaria Personlig profylax Medikamentell profylax Specifika rekommendationer för medikamentell profylax Tabell 6. Översikt av rekommendationer för malariaprofylax Tabell 7. Sammanfattning av malariaprofylax till olika regioner Doseringsscheman Doxycyklin Klorokinfosfat Malarone atovakvon, proguanil Meflokin Tabell 8. Doseringsschema för doxycyklin Tabell 9. Doseringsschema för klorokinfosfat Tabell Doseringsschema för meflokin Egenbehandling Glömd tablett eller magbesvär Referenser. Sökresultat × Innehåll.

Faktaruta 1 Vacciner och graviditet. Faktaruta 2 Förslag på enkelt reseapotek. Faktaruta 3 Länder som alltid kräver vaccination mot gula febern WHO Tabell 1 Ungefärlig risk för sjukdom i förekommande fall utan specifik profylax per resa för olika resmål. Tabell 2 Översikt av behov av olika vaccinationer och malariaprofylax vid olika resmål. Tabell 3 Lathund för ett urval av vacciner. Tabell 4 Lägsta ålder för olika vacciner. Tabell 5 Behov av ytterligare MPR-vaccination till vuxna. Tabell 6 Översikt av rekommendationer för malariaprofylax. Tabell 7 Sammanfattning av malariaprofylax till olika regioner. Tabell 8 Doseringsschema för doxycyklin. Tabell 9 Doseringsschema för klorokinfosfat. Tabell 11 Doseringsschema för meflokin. Figur 1 Gula feberns utbredning i Sydamerika och Afrika. Figur 2 Intyg för medicinsk kontraindikation mot gula febe Figur 4 Utbredning av japansk encefalit, det skuggade områ Figur 5 Riskområden för malaria.

Tabell 1. Ungefärlig risk för sjukdom i förekommande fall utan specifik profylax per resa för olika resmål Sjukdom. Turistdiarré — råd om mat och dryck Kranvatten är på många resmål förorenat medan kokt vatten och buteljerat vatten på flaska med originalförslutning är riskfritt. Följande symtom bör föranleda läkarkontakt: 1.

Så här rengör du en skärm: 5 tips för att rengöra dina skärmar

Behandling av turistdiarré Ersättning av vätskeförluster Valet av dryck spelar mindre roll cola eller annan läsk, te. Stoppande behandling Loperamid kan rekommenderas till alla som är 12 år och äldre, om det inte är frågan om blodig diarré. Självbehandling med antibiotika Behandling med kinoloner , i första hand ciprofloxacin , eller azitromycin rekommenderas till riskgrupper och till resenärer som inte snabbt kan komma i kontakt med sjukvård om försämring inträffar, men inte till resenärer i allmänhet. Trafik Det råd som skulle rädda flest liv i samband med resa är att avstå från att hyra motorcykel eller moped. Bad och drunkning Drunkning är — näst trafikolyckor — den vanligaste dödsorsaken i samband med resa. Sexuellt överförda sjukdomar Tillfälligt sex i samband med resa är mycket vanligt och det har visat sig att rådgivning om att avstå från tillfälligt sex ofta inte är framgångsrik. Alkohol De som dricker alkohol hemma dricker mer i samband med resa.

Kläder Vårt moderna jeansmode är inte anpassat till tropiskt klimat och kan bidra till intertriginösa hudbesvär och svampinfektioner. Myggöverförda sjukdomar Malaria och japansk encefalit överförs med myggor som biter kvälls- och nattetid och kan därmed till en del förebyggas genom att använda myggmedel på blottlagd hud, bära långärmat och långbyxor på kvällar och sova under impregnerat myggnät. Insekts- och ormbett Ormbett är ovanliga hos resenärer och dödsfall är sällsynta. Rabies Resenärer ska informeras om att det i de flesta länder finns risk för rabies. Höjdsjuka Vid vistelse på höjder över 3 m ö h kan besvär med höjdsjuka uppträda som i sin lindrigaste form brukar ge symtom i form av huvudvärk, trötthet, illamående och sömnproblem. Barn Små barn bör undvika att åka på turistresa till låginkomstländer pga den mycket sämre vård som där kan erbjudas, ökad risk för olycksfall och risken att insjukna i sjukdomar — visserligen kan sjukdomarna finnas här hemma, men de kan vara mycket vanligare i låginkomstländer.

Graviditet och amning. Faktaruta 1. Vacciner och graviditet Vacciner under graviditet kan indelas i 4 grupper: 1. Vaccin som oftast kan anstå till efter gravidite­ten om inte särskilda omständigheter påkallar vaccination: TBE och pneumokockvaccin. Vaccin som bör ges om reell smittrisk förelig­ger: BCG, gula febern, hepatit B, japansk ence­falit, meningokock, rabies och tyfoid det avdödade polysackaridvaccinet. Vaccin som kan ges utan hänsyn till graviditet och kan vara särskilt angelägna att ge just un­der graviditeten: stelkramp, difteri, kikhosta vecka 18—32 av graviditeten , säsongsinfluensa från e graviditetsveckan , polio och hepatit A. Försäkringar Tänk på att den allmänna sjukförsäkringen endast gäller inom de allmänna inte privata sjukvårdssystemen i EU- eller EES-land och täcker kostnader för hemtransport med flyg enbart inom Norden. Reseapotek och förfalskade läkemedel. Faktaruta 2. Förslag på enkelt reseapotek Egna mediciner Hydrokortison salva Loperamid Malariatabletter Paracetamol Eventuellt åksjuketabletter Insektsrepellerande medel Solskyddsmedel Kondomer Förbandsmaterial Medel för sårrengöring Om barn medföljer, ta även med vätske­ersättning vid diarré och febertermometer.

Vaccination av resenärer Vaccinationsbehovet vid resa varierar stort beroende på resmål och resans längd, typ av resenär etc. Tabell 2. Översikt av behov av olika vaccinationer och malariaprofylax vid olika resmål Resmål. Hepatit B-vaccin ation. Stelkramp och difteri alt stelkramp, difteri och kikhosta samt polio om ej 4 doser givits tidigare. Vid resa till Nigeria, Pakistan, Afghanistan ges 5 doser poliovaccin. Till särskilda riskgrupper oavsett resans längd och vid resa till låginkomstländer i Afrika oavsett resans längd. Fokal sjukdom i Central- och Östeuropa där särskild aktivitet t ex camping, fotvandring eller lång vistelse kan motivera vaccination. Vid vistelse minst 3 månader. Till endemiska områden se karta , efter landets krav eller vid resa mellan länder i endemiskt område med gula febern.

Related Products

Se vidare text. Tabell 3. Vaccin mot. Twinrix Pae-. Kan kortas till 5 år om angeläget att få kikhosteskydd som är kortvarigare än skyddet mot tetanus och difteri. För närvarande Nigeria, Pakistan och Afghanistan. Om maximalt skydd eftersträvas och det är kort tid kvar till resa kan snabbvaccinationsschema användas med 3 doser, dag 0, 7 och 21, med booster månad Twinrix Paediatric är inte godkänt för snabbvaccinationsschema. Två doser med förkortat intervall till 2 veckor ger ett mindre fullständigt skydd och kräver en 3:e dos efter ytterligare 1 månad eller när när det är praktiskt möjligt samt för långvarigt skydd en 4:e dos vid 12 månaders ålder. Baseras på rekommendation av smittskyddsläkare i TBE-endemiska områden i Sverige. Tabell 4. Lägsta ålder för olika vacciner Vaccin mot. Komplettering av grundskyddet mot difteri, stel kramp och eventuellt kikhosta Vid utlandsresa ges förnyelsedos med kombinationsvaccin med reducerad antigenmängd mot difteri och stelkramp till personer som tidigare grundimmuniserats, med iakttagande av gällande vaccinationsintervall: 10 år dos 4, 20 år dos 5 och därefter.

Vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Tabell 5. Behov av ytterligare MPR-vaccin ation till vuxna Födelseår. Vaccin mot gula febern. Faktaruta 3. Intyg för medicinsk kontraindikation mot gula febern-vaccination. Gammaglobulin och vaccin mot hepatit A Vaccin är att föredra framför gammaglobulin och ger ett mera långvarigt skydd mot hepatit A. Vaccin mot hepatit B Risken för hepatit B-smitta är ofta betydligt större på ett resmål än i Sverige. Vaccin mot influensa Influensa är en av de vanligaste orsakerna till feber hos hemvändande resenärer. Vaccin mot japansk encefalit Japansk encefalit är en sjukdom som främst ses i lantlig miljö och i städers utkanter och slumområden. Utbredning av japansk encefalit, det skuggade området.

Hur funkar det? - Mobilskärmen |

Kartan är återgiven med tillstånd från WHO. Vaccin mot kolera Risken för en skandinavisk resenär att insjukna i kolera är mycket liten. Vaccin mot meningokocksjukdom Epidemisk hjärnhinneinflammation finns i hela världen men epidemier är vanligast i det så kallade meningitbältet i Ekvatorialafrika under torrperioden december—juni. Fotnot 1 Bexsero tillhandahålls för närvarande inte Vaccin mot polio Polio är en sjukdom som man försöker utrota, men idag är polio fortfarande endemisk i Nigeria, Pakistan och Afghanistan. Vaccin mot rabies Resenärer ska informeras om att det i de flesta länder finns risk för rabies. Preexpositionsprofylax Vaccination preexpositionsprofylax av vuxna är huvudsakligen indicerad för vissa yrkesgrupper, t ex sjukvårdspersonal som kan komma att vårda rabiessjuka, personer som ska arbeta med djur eller i skogsområden i låginkomstländer, eller personer som inte kan ta sig till vård inom ett dygn för att erhålla postexpositionsprofylax.

Postexpositionsprofylax Vid misstänkt exposition biten, riven, slickad på slemhinnor eller sår som inte har läkt ska resenären omgående söka vård och inte vänta till efter hemkomsten. Vaccin mot TBE fästingburen encefalit Sjukdomen är vanlig i vissa delar av Sverige, till exempel i Stockholms och Mälarens skärgård, Södermanland med flera län se information från respektive smittskyddsläkare , men är ännu vanligare i delar av Centraleuropa, Ryssland och Baltikum varför vaccination vid resa kan bli aktuell för dem som vistas en längre tid i högendemiska områden i Central- och Östeuropa. Vaccin mot tyfoid Risken att under utlandsvistelse få tyfoidfeber är låg även om sjukdomen finns på många resmål. M alariaprofylax Risken för att en resenär ska insjukna i malaria vid resa till malariaområden varierar kraftigt Figur 5. Risk för malaria föreligger i mörkare områden medan begränsad risk föreligger i ljusare områden. Personlig profylax Det är viktigt att resenären skyddar sig mot myggstick.

Medikamentell profylax De flesta malariafall hos hemvändande svenskar ses bland dem som besökt Afrika söder om Sahara. Tabell 6. Malarone a. Kan användas efter e graviditetsveckan. Se vidare avsnittet Medikamentell profylax. Doxycyklin kan ges till e graviditetsveckan. Specifika rekommendationer för medikamentell profylax Sammanfattning av malariaprofylax till olika regioner redovisas i Tabell 7. Tabell 7. Sammanfattning av malariaprofylax till olika regioner Region. Malarone a , meflo-. Doseringsscheman Flera olika doseringsscheman för malariaprofylax finns men doserna nedan överensstämmer med svenska rekommendationer. Doxycyklin Profylaxen påbörjas vid resa till malariaområde och avslutas först 4 veckor efter utresan från malariaområdet. Tabell 8. Doseringsschema för doxycyklin Kroppsvikt kg. Tabell 9. Doseringsschema för klorokin fosfat Kroppsvikt kg. Malarone atovakvon , proguanil. Tabell Doseringsschema för meflokin Kroppsvikt.

Egenbehandling Avsikten med egenbehandling är att de fåtal personer, som under längre tid besöker avlägsna trakter med mer än 1 dygn till sjukvård och med relativt låg risk för malaria, ska ha möjlighet att själva sätta in behandling vid symtom som kan vara förenliga med en falciparum-malaria. Glömd tablett eller magbesvär Har man glömt att ta sin malariaprofylax någon eller några dagar bör man ta en ny tablett och fortsätta i ett nytt schema, till exempel en ny meflokin dos efter ytterligare en vecka. Kunskapscentrum för infektioner under graviditet. A single dose of vero cell-derived Japanese encephalitis JE vaccine Ixiaro effectively boosts immunity in travelers primed with mouse brain-derived JE vaccines. Clin Infect Dis. För vidare läsning: Den som mer regelbundet sysslar med vaccinationer av utlandsresenärer behöver aktuell information om nya vacciner och förändringar i sjukdomspanoramat på olika platser. Rekommendationer för malariaprofylax , Folkhälsomyndigheten.

Malaria allvarlig P falciparum malaria. Vacciner under graviditet kan indelas i 4 grupper: 1. Egna mediciner Hydrokortison salva Loperamid Malariatabletter Paracetamol Eventuellt åksjuketabletter Insektsrepellerande medel Solskyddsmedel Kondomer Förbandsmaterial Medel för sårrengöring Om barn medföljer, ta även med vätske­ersättning vid diarré och febertermometer. Malariarisk, behov av läkemedelsprofylax. Grundskydd a. Hepatit B b TBE c. Grundskydd a Hepatit A d. BCG kan bli aktuellt i vissa fall vid t ex sjuk- vårdsarbete. Låg risk för flertalet resenärer. Yemen har malariarisk på lands- bygd som motiverar profylax. Särskilt intyg krävs på meningokockvaccina- tion för inresa till Saudiarabien. Övriga Asien exkl Japan, Hongkong och Singapore. Grundskydd a Hepatit A Hepatit B b. För flertalet resenärer låg risk. Profylax en- dast till vissa områden. Hög risk. Profylax ska vara regel. Tyfoid BCG e Kolera. Variabel risk. Läkeme- delsprofylax till vissa områden och under vissa årstider.

Oceanien exkl Australien och Nya Zeeland. Vanuatu, Salomon- öarna, Papua Nya Guinea har hög risk som alltid motiverar profylax. Vanlig resenär har generellt låg risk. Grundimmunisering: 3 doser à 1,0 ml im månad 0, 1—2, 6— Booster: 1,0 ml im. Akut infektion med feber. Tidigare reak- tion mot vaccinet. Grundimmunisering 3 doser à 0,5 ml im månad 0, 1—2, 6— Tidigare reaktion mot vaccinet. Difteri d Enbart avsett för booster. Tidiga- re reaktion mot vaccinet. Boostrix eller Triaxis dtp. Boostrix Polio dtp, polio. Imovax Polio eller Veropol. Booster: 0,5 ml im. Över- känslig mot for- maldehyd. Dos 4 efter 4 år. Om inte hög risk för smitta vanligen vid 6 mån ålder. Injiceras något ovan mitten på vänster överarms utsida. Vaccination ska alltid före- gås av PPD-test oavsett ålder om misstanke finns om tidi- gare tbc-exposition. Ned- satt immunför- svar. Uttalat generellt eksem. Hudinfektion i an- slutning till vacci- nationsstället. Graviditet, am- ning.

Över- känslig mot for- maldehyd och neomycin. Dos 2 tidigast ef- ter 6 månader alt inför nästa resa. Två doser skyddar i många år, dock okänt hur många. Om riskgrupp titer- kontroll och ev booster, inte an- nars. Om snabb- vaccination c ges booster vid 12 månader. Känd överkänslig- het mot t ex form- aldehyd och kalium tiocyanat. Twinrix Vux- en. Om riskgrupp kon- troll av titer mot hepatit B och ev booster, inte an- nars. Twinrix Pae- diatric. Överkänslighet mot ägg och vid fruktosintolerans. Gravida kan ges om resa till område med epidemi. Barn i åldern 6—35 månader ges halv dos, 0,25 ml. Äggal- lergi. Vid äggaller- gi kan endast icke- äggbaserat vaccin ges. Försiktighet om pågående aktiv systemsjukdom. Ger enbart skydd mot influensa kommande sä- song. Förnyad vaccination krävs inför efterföljande säsong. Vuxna: 2 doser à 0,5 ml im med 4 veckors mellanrum. Efter 12 månader om fortsatt risk. Allergi mot i vaccinet in- gående bestånds- delar.

Barn mellan 1 och 6 år bör erhålla 3 doser. Typhim Vi. Överkänslighet mot formalde- hyd. Akut infek- tion med feber. Överkänslighet mot fenol. Med 3-årsintervall men max 2 doser pga sämre immun- svar efter uppre- pade doser. Bör inte ges till gravida eller indi- vider med nedsatt immunförsvar. Efter 1 år om ut- resa från ende- miskt område. Efter 3 år om kvar i endemiskt område. Överkänslighet mot formaldehyd. Försiktighet vid graviditet, vänta om möjligt till ef- ter graviditeten. Dos 4 efter 3 år, därefter med 5-års- intervall. Encepur barn. De som fyllt 60 år ges en extra dos 2 månader efter dos 2 den första säsongen e , och fortsät- ter sedan på samma sätt som för yngre. Vuxna och barn över 12 måna- ders ålder: 1 dos à 0,5 ml sc. Nedsatt immunförsvar. Ana- fylaktisk reaktion mot ägg. Neomy- cinöverkänslighet. Barn födda före i årsåldern. Barn födda eller se- nare i 6—8-årsåldern. Behov av påfyllnads- doser till personer födda —, se texten.

Sista dosen kan ges till och med 32 veckors ålder. Rabies preex- positionspro- fylax. Flera jämför- bara vacci- ner. Angivet exempel ut- går från Ra- bies-Imovax. Preexpositionsprofylax: 3 doser à 1 ml dag 0, 7, 28 eller Glöm inte att infor- mera om att postexpositions- profylax måste ges vid miss- tänkt exposition trots given preexpositionsprofylax. Överkänslighet mot neomycin. Första boosterdo- sen ges efter 1 år, därefter ges en boosterdos vart 5:e år för att upprätt- hålla immuniteten. Alternativt tar man ett blodprov för antikroppsbestäm- ning i serum. Ej vaccinerade. Ingen åtgärd om födda eller tidigare. Två doser bör då ges med upp till 5 års mel- lanrum. Alla fick 1 dos MPR vid 12 år. Malarone kan ges från 11 kg. Malarone a , meflo- kin, doxycyklin. Seychellerna och centrala Nairobi är malaria- fritt. Malarone, meflo- kin, doxycyklin.