Vad var syftet med folkhemmet

Det var först då som folkhemmet blev något mer än den okontroversiella metafor för det välmående svenska samhället i allmänhet som det varit i flera decennier. Först med välfärdsstatens kris och det uppfattade hotet från den europeiska integrationen, senare förstärkta av upplevda hot från migration och multikulturalism, blev folkhemmet det nationella samlingsbegreppet, den självklara beteckningen på det man önskade försvara och utveckla. Det behövde försvaras både mot systemskiftet, yttre hot och nya svartmålningar. Och samtidigt som socialdemokratin förlorade sitt tolkningsföreträde i svensk politik och steriliseringspolitiken uppmärksammades började forskningen intressera sig för själva ordet folkhemmet och utforskade i detalj dess rötter och tidiga historia. På så vis har forskningen aktivt medverkat till att bygga och möblera folkhemmet och därför får studien ett viktigt historiografiskt inslag. Boken får fem empiriska kapitel. Det första studerar den spridda — och av den befintliga forskningen drastiskt övervärderade — användningen av folkhemmet före Hanssons tal I kapitel två står socialdemokratins förståelse av folkhemmet under trettiotalet i fokus och resultaten visar ett svagt genomslag i politiken och ett betydligt starkare i medierna.

Bokens fjärde kapitel studerar folkhemmets genombrott i politik och forskning under åttiotalet. Det avslutande kapitlet handlar om folkhemmets uppsving under talet som delvis kan kopplas till Sverigedemokraternas försök att ta över som förvaltare av Per Albin Hanssons arv. Därmed politiseras folkhemmet på ett nytt sätt och visar på något mer grundläggande: samtiden och framtiden är alltid centrala i kampen om historiskt laddade nyckelord. Edling, Nils I: Multi-layered Historicity of the Present. Hoppa över till innehållet. This page in English. Nils Edling skriver boken om folkhemmets historia. Projektet tar inte för givet att folkhemmet blev det centrala begreppet för Socialdemokraterna bara för att Per Albin Hansson använde det då och då. Projektansvariga Nils Edling Professor. Enligt Björck fick ordet sin laddning först i riksdagens remissdebatt 18 januari Per Albin Hansson talade där — och hans tal kom senare att kallas folkhemstalet. Notera att Per Albin Hansson här inte menar att folkhemmet i sig är någonting gott; det är rätt och slätt en benämning på samhället, i vilken form det än ter sig.

Dessutom vacklar han mellan benämningarna folkhemmet och medborgarhemmet , vilket han gör genom hela talet. Där ser icke den ene ner på den andre. Det goda hemmet , det goda svenska samhället, är en vision som Per Albin anser inte ännu har förverkligats. Han talar om vikten av att införa försäkringar för arbetslösa, mödrar och pensionärer, och inte bara prata om det. Klasskampsmotivet är uppenbart. Folkhemmet skulle ha kunnat stanna där, som ett hyfsat neutralt ord, om det inte vore för att ordet snappades upp av debattmotståndarna. Det äldre uttrycket fick en laddning som gjorde att det kunde användas på ett nytt sätt. Carl Gustaf Ekman, ledare för Frisinnade folkpartiet, var statsminister vid denna tid, och avslutade sitt anförande i debatten genom att plocka upp Per Albin Hanssons folkhemstråd. Han ansåg att Hansson i sitt folkhemsbegrepp tog alltför stor hänsyn till arbetarklassen, och försummade alla andra. Sedan fick folkhemmet vila en stund, fram till att en unghögerman, Axel Forsell, plockade upp det.

Han syftade på murarnas framfart, som medförde att andra fick betala så höga hyror. Efter debatten fördes bilden av folkhemmet vidare i tidningsreferat, på partikongresser och i tal. Hanssons folkhem både hånades och omdefinierades av såväl kommunister som liberaler och högerpolitiker. Socialdemokraterna skulle bli ett parti för alla. Men det var lite sent påtänkt. Valet blev en socialdemokratisk förlust. Först kunde Per Albin Hansson bilda sin första regering. Varken socialminister Gustav Möller eller finansminister Ernst Wigforss använde det. Nazisterna var ett hot mot demokratin, och de etablerade, stora partierna sluter upp bakom demokratin. Ett demokratiskt, medborgerligt folkbegrepp blev viktigt här. Visst fanns tankar om rasbiologi även i Sverige under denna tid, men Nils Edling tror inte att de präglade svensk politik. Bortsett från ett område: steriliseringspolitiken. Både liberaler och socialdemokrater hade en tro på att människan skulle kunna bli perfekt.

Nils Edling betonar att folkhemsbegreppet absolut inte var rasbaserat, utan användes som ett inklusivt medborgarbegrepp. Men folkhemmet har blivit övervärderat, tycker han, speciellt av en stor mängd historieforskare, samhällsforskare och kulturjournalister. Ingen ville äga folkhemmet, erövra det. En ägandestrid är nödvändig för att ett ord ska blir politiserat. Folkhemsmetaforen i den svenska politiken gjorde i stället sin stora entré någon gång på talet, och då som nostalgiord. Folkhemmet Sverige kan man höra, med tillhörande bild av vad detta folkhem innehåller — en prydlig funkisfamilj i ett rent vardagsrum eller en husmor i förkläde, som ler uppskattande inför den skinande nya matberedaren. Folkhemmet dök upp igen när man tyckte att en epok hade tagit slut, under välfärdsstatens finansiella kris och systemskiftet. Den här nostalgin blev också en grogrund för Sverigedemokraterna och liknande rörelser vid samma tid. Nils Edling vill i stället plocka upp den andra etablerade politiska metaforen: välfärden.

Det välfärdsbegrepp som direkt förknippas med svensk socialpolitik kommer från det tyska och engelska språkområdet, decennierna kring Men där är det ofta knutet till välgörenhet. De sociala reformer som påbörjades efter deras valseger var resultatet av denna nya välfärdspolitik.

Vad är folkhemmet?

När man går till val på talet så är det alltså välfärden som gäller. Man diskuterar ordet internt, och det slår an såväl hos allmänheten som hos andra politiker. Till skillnad från folkhem är det ett medvetet val. Och det är just välfärd som motståndarna hugger på: såväl högern som liberalerna blir högst irriterade över att Socialdemokraterna vill ha ensamrätt på begreppet. Vissa av reformerna är faktiskt gamla och införda av andra regeringar, men nu har Socialdemokraterna tagit åt sig all välfärdsära. Ägandestriden om välfärden hade startat. Och där ligger något väldigt viktigt i svensk politik! Henrik Björk håller med om att den politiskt laddade luften gick ur folkhemmet vid någon tidpunkt efter remissdebatten. Men uttrycket i sig sjönk ingalunda undan. Själva föreställningen om folkhemmet hade med tiden blivit så etablerad att det inte ens behövde nämnas för att bilden av det skulle frammanas, hävdar Henrik Björck. Det är som om Hansson själv har bestämt sig för folkhemmet, och bilden blev rätt entydigt knuten till honom och socialdemokratin.

När bilden väl var etablerad talade Socialdemokraterna i stället i huvudsak om välfärd , menar också Henrik Björck, och är enig med Nils Edling om att folkhem som politisk metafor inte kom tillbaka förrän någon gång efter Olof Palmes död.

Industriella revolutionen | Det långa talet | Historia | SO-rummet

Trots att många ännu förknippar folkhem med Per Albin Hansson, har metaforen definitivt sipprat ut i allmänspråket och blivit högst mångtydig. Den förekommer i de mest skilda sammanhang, ofta som en odefinierad bild av Sverige, positiv eller negativ. Folkhem och välfärd är båda framgångsrika metaforer, men de fungerar på olika sätt. Ett hem är ju en byggnad med väggar, dörrar och tak, på en begränsad plats. Men de kan vara det. Om man lägger efterledet samhälle till välfärd kan det bli en synonym till folkhem : välfärdssamhälle.

Navigeringsmeny

Bägge kan i sin tur vara metaforer för nationen Sverige, och används så i dag. Ett folkhem kan också planeras, byggas upp, rivas och återuppbyggas. Som sentimentalt nostalgiord är folkhemmet bra att peka på: det har legat där, och titta — nu är det borta! Men det finns också de som inte är sentimentala, som till och med har negativa associationer till folkhemmet. Historikern Yvonne Hirdman visar i sin skrift Lägga livet till rätta , att folkhemmet inte bara är ett framgångsrecept, utan även kan vara kvävande, särskilt för kvinnor. Hon använder ordet folkhemsk när hon skriver om den socialdemokratiska regeringens ambition att forma det goda samhället, också genom att gå in och peta i det mest privata. De nya socialpolitikerna ville få styr inte bara på det stora livet, utan också på det lilla: familjebildning, hem och hushåll.

Folkhemmet | Nordiska museet

Och här har kvinnan varit ett ständigt problem, menar Yvonne Hirdman: Ska hon vara hemma och sköta barn? Ska hon ut och arbeta? Vem ska då ta hand om hushållet? Ska hon göra både och? Politikerna har dragit i olika parametrar för att sätta kvinnorollen på plats — oftast utan att kvinnorna själva har deltagit i projektet. Välfärden har som metafor en annan karaktär. En färd betecknar en rörelse framåt. Vad detta innebär är en fråga för evig förhandling.