Hur många har finska som modersmål

Aktivister inom de sverigefinska leden har funnits sedan länge, och kampen för att höja finskans status i Sverige har också pågått sedan länge. Speciellt Carl Axel Gottlund , som brukar kallas för sverigefinnarnas apostel, var utmärkande för den finska saken i Sverige. Redan grundades den första sverigefinska föreningen i Stockholm av Gottlund där alla finnar i Sverige, inräknat svedjefinnar , oberoende av medborgarskap var välkomna. Vid sidan om att fungera som en klubb för gemensam trevnad, hade föreningen som syfte att befrämja det finska språket och litteraturen i Sverige. Idén om finska förvaltningsområden är gammal, och förslag på finska som officiellt språk i Värmland var något som skogsfinnarna med Gottlund i spetsen kämpade för länge. Men arbetet för att verka för ett finskspråkigt Värmland bar ingen frukt, då motståndet från den centrala makten i riket var kompakt. Sverigefinnarna har allt sedan den stora inflyttningen på talet och framåt fört en aktiv kamp för finskans status i Sverige.

Sedan kan man skönja en identitetspolitik som går ut på att sverigefinnarna mer och mer skapar sig en egen identitet, bortom invandraridentiteten. Detta kan synas i att man sedan har en sverigefinsk flagga. Sedan har sverigefinnarna dessutom en egen "nationaldag", den 24 februari, även kallad Gottlunds dag. Sverigefinnarna är utspridda i stort sett över hela Sverige. På denna punkt skiljer de sig från finlandssvenskarna, som bor mycket mer koncentrerat, i det så kallade Svenskfinland. Majoriteten av sverigefinnarna är dock bosatta i det mellansvenska industribältet mellan Stockholm och Göteborg över Mälardalen samt på mindre industriorter i Dalarna , Västmanland , Norrbotten och Lappland. Observera att i tabellen här nedan är också sverigefinlandssvenskarna cirka 25 procent medräknade. Av finskspråkiga tidningar finns Haparandabladet , som utkommer på både finska och svenska och Ruotsin Suomalainen , som ges ut en dag i veckan i Stockholm.

Till fanns femdagars-tidningen Ruotsin Sanomat. En nättidning, Ruotsi. Ett antal svenska dagstidningar i områden med många finsktalande har en enstaka sidor, eller spalter, med innehåll på finska.

Rätt till modersmålsundervisning - Skolverket

Som sverigefinsk kulturtidskrift utkommer tidningen Liekki. Sveriges Television sänder det finskspråkiga nyhetsprogrammet Uutiset varje vardag, dessutom visas barnprogrammet Karamelli. Sverigefinnarnas dag firas på Carl Axel Gottlunds födelsedag, den 24 februari. Ej att förväxla med Finlandssvenskar eller Sverigefinländare. Sveriges Radio Finska Sveriges Radio. Läst 16 augusti Läst 27 mars Tema Modersmål, Skolverket. Statistiska centralbyrån. Läst 24 februari Ett av de båda språken skall vara det andra inhemska språket , alltså finska eller svenska. Som modersmål undervisas finska eller svenska, i vissa skolor också samiska, rommani, teckenspråk eller annat språk som är elevens modersmål. Om annat språk än finska eller svenska undervisas som modersmål är skolspråket som andraspråk obligatoriskt och det andra inhemska språket valfritt. Skolans undervisningsspråk är i allmänhet finska eller svenska, i samernas hembygdsområde nordligaste Finland skall den som behärskar samiska undervisas i huvudsak på samiska.

Hörselskadade skall vid behov också få undervisning på teckenspråk. Kommunen är i allmänhet inte skyldig att anordna modersmålsundervisning på andra språk.

Rätt till modersmålsundervisning

I skolor med elever från samernaas hembygdsområde skall samiska vara ett valfritt ämne. Den som gått ut grundskolan har då vanligen studerat finska, svenska, engelska och ett andra främmande språk. Språkintresserade väljer ofta ett tredje främmande språk i gymnasiet eller som extra kurser vid universitet. Möjligheterna att välja språk varierar från skola till skola; i större städer och från årskurs åtta finns det ofta möjlighet att som främmande språk välja mellan engelska, franska och tyska, ibland också ryska eller spanska eller något ytterligare språk. Undervisning i det andra inhemska språket och engelska är i allmänhet obligatorisk i gymnasium, yrkesskolor och högskolor, beroende på linje kan också ett annat valfritt främmande språk vara obligatoriskt. I folkskolan var andra språk än modersmålet inte obligatoriska och de som inte fortsatt i läroverk eller gått i skola efter grundskolereformen på talet kan alltså inte nödvändigtvis andra språk än finska eller svenska.

För tjänster som förutsätter högskoleexamen och i vissa andra uppgifter förutsätts minst nöjaktig förmåga att förstå det andra inhemska språket "lilla språkprovet". Språkprovet ingick och ingår i alla högskoleutbildningar. För högskoleexamen och för många tjänster som förutsätter högskoleexamen förutsätts att man har utmärkt förmåga i ett av de inhemska språken och nöjaktig eller god förmåga i det andra, inklusive de specialkunskaper som behövs på det egna utbildningsområdet. Dispens kan beviljas åt till exempel utlänningar. För många tjänster finns specifika krav på språkkunskaper, till exempel så att utmärkta kunskaper krävs i ett visst av språken och goda kunskaper i det andra. För dem som studerat på annat språk än skolspråket kan mognadsprovet skrivas på båda språken finska och svenska vilket räknas visa utmärkta kunskaper i skolgångsspråket och goda kunskaper i studiespråket. Den som fått minst vitsordet magna cum laude approbatur i modersmålet i studentexamen har redan därmed visat utmärkta kunskaper, men kan komplettera med ett mognadsprov på språket ifråga.

Utmärkta kunskaper i svenska eller finska kan också visas genom examen i svenska eller finska för statsförvaltningen "stora språkprovet" eller genom att klara nivå 6 i allmän språkexamen i svenska eller finska YKI. God muntlig och skriftlig förmåga i det andra inhemska språket kan visas som ovan med mognadsprov, genom att språket var skolgångsspråk, godkänt modersmålsprov i studentexamen det är tillåtet att skriva mer än ett språk som modersmål , genom att studera språket vid högskola "cum laude" eller minst 35 studieveckor eller genom skilt språkprov, antingen vid högskolan, examen i svenska eller finska för statsförvaltningen "lilla språkprovet" eller allmän språkexamen i svenska eller finska YKI , nivå 4 eller 5.

Finska – Wikipedia

Nöjaktig förmåga kan visas genom språkprov som för god förmåga med vitsordet "nöjaktig" respektive nivå 3 eller genom att studera språket vid högskola "approbatur" eller minst 15 studieveckor. Beroende på hur språkförmågan visats kan man vara tvungen att ytterligare visa den muntliga förmågan i ett skilt test. Statliga regionala myndigheter är en- eller tvåspråkiga beroende på kommunernas språkliga status i ämbetsdistriktet. Är någon av kommunerna tvåspråkig eller har kommunerna olika språk är myndigheten tvåspråkig. Då en tvåspråkig myndighet kommunicerar med en enspråkig skall i allmänhet den enspråkiga myndighetens språk användas. I andra fall sker skriftväxling mellan myndigheter i allmänhet på finska. Oberoende av myndighetens språk skall information väsentlig för liv, hälsa, säkerhet, egendom eller miljö ges på både svenska och finska. Likaså skall betjäning ges på båda språken. Lagar stiftas och publiceras på svenska och finska. Förordningar och rättsnormer utfärdas likaså på båda språken.

Lagförslag och tillhörande betänkanden uppgörs i allmänhet på finska, med sammandrag och den föreslagna lagtexten på svenska.

Navigeringsmeny

I frågor med särskild betydelse för den svenska befolkningen eller för Åland skall betänkandet eller förslaget i sin helhet publiceras på svenska. Då betänkandet har betydelse främst för den svenskspråkiga befolkningen kan det publiceras endast på svenska med sammandrag och föreslagen lagtext på finska. Författningar och beredningen till dem kan publiceras också på samiska i frågor som särskilt berör samerna. Statsrådsmedlemmar och medlemmar i statliga kommissioner, arbetsgrupper och liknande organ har rätt att använda finska eller svenska. På begäran skall muntliga yttranden i korthet relateras för dem som inte förstår dem. I praktiken används oftast finska som gemensamt arbetsspråk av alla, om inte de svenskspråkiga dominerar. I förvaltningärenden och vid domstolar avgörs använt språk "med beaktande av parternas rätt och fördel". Handläggningsspråket vid enspråkiga myndigheter är i allmänhet myndighetens språk, men enskilda har rätt att bli hörda på eget språk och få väsentliga handlingar översatta till sitt språk.

Tolkning ordnas vid behov i vissa ärenden. Enspråkiga juridiska personer har rätt att använda sitt protokollspråk i kontakt med myndigheter. Kommunernas språkliga status regleras i Finlands språklag , 5 §. Statusen för kommunerna i Samernas hembygdsområde påverkas inte av språklagen, också om deras ställning liknar "tvåspråkiga" kommuners. Kortfattat kan paragrafen sammanfattas enligt följande:. Det är Statsrådet i Finland som beslutar om kommuners språktillhörighet. Kommunerna i Finland är antingen enspråkiga eller tvåspråkiga. Vart tionde år fastställs vilka kommuner som är tvåspråkiga och vilket majoritetsspråket är samt vilka kommuner som är enspråkigt finska eller svenska. En kommun fastställs som tvåspråkig om kommunen har både finskspråkiga och svenskspråkiga invånare och den språkliga minoriteten utgör minst åtta procent av invånarna eller minst 3 invånare. En redan tvåspråkig kommun blir bara enspråkig om minoriteten består av färre än 3 invånare och minoritetens andel har sjunkit under sex procent.