När kom samiska skriftspråket

Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t Det fanns alltid slöjd på köksbordet. Mina ögon lyste när jag såg vackra knivar och jag ville alltid följa med när vi skul Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl Covid stoppade års Arctic Winter Games. Sen dess har Jåvva Rensberg har fått vänta.

Samiska skriftspråk – Wikipedia

Nu över dagar senare är han Sverige får regelbunden internationell kritik för att de kränker samers rättigheter och en förening som tagit upp kampen f På Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk ligger linjen trä och horn på is på grund av för få sökande. Slöjdaren Nils-Joha Kildinsamiskan använder det kyrilliska alfabetet medan övriga skriftspråk baseras på det latinska alfabetet. Akkalasamiska skrevs med det kyrilliska alfabetet i en religiös text i slutet av talet. Det finns ett exempel på en runinskrift som kan innehålla ett samiskt ord, ordet för att komma nords. Ordet är i formen boattiat i en inskrift från Island från ca — [ 4 ]. År färdigställde kyrkoherden i Piteå , Nicolaus Andreæ en abc-bok och en mässbok på samiska. De utkom och blev de första tryckta böckerna på samiska. Språkvetaren K. Wiklund , som analyserat de båda böckerna, menar dock att Nicolaus Andreæ måste ha haft mycket bristfälliga kunskaper i samiska.

Senare under talet utkom två böcker på umesamiska , översatta av samen Olaus Graan. Den första var Enfaldige och korte frågor sampt swar aff Thesauro Catechetico Paulini, sammanhemtade för lapparnas ungdom til nyttigh och gudeligh information , tryckt Boken var en översättning av Laurentius Paulinus Gothus Thesaurus catecheticus. Den andra boken, tryckt , var en bearbetad och utvidgad version av Manuale Lapponicum innehållande 39 psalmer, en version av den svenska kyrkohandboken, en evangeliebok, Kristi lidandes historia och fem böner. En avgörande roll för utformningen av ett standardiserat samiskt skriftspråk spelades av Pehr Fjellström , skolmästare vid Skytteanska skolan i Lycksele från och kyrkoherde i Lycksele församling från Han utarbetade den samiska grammatiken Grammatica lapponica , en svensk-samisk ordbok Dictionarium sueco-lapponicum och en samisk ABC-bok.

Skriftspråket - peatip.pages.dev

Pehr Fjellström beskrev två huvudvarianter av samiska. Den ena var dialectus borealior , den nordligare dialekten, som närmast motsvarade språket i Pite lappmark Arjeplog samt eventuellt den nordligaste delen av Lycksele lappmark , den gamla Granbyn. Den andra var dialectus australior , den sydligare dialekten, det vill säga det språk som talades i den sydligare delen av Lycksele lappmark samt i Åsele lappmark. Tillsammans med andra lappmarkspräster utarbetade Pehr Fjellström vid mitten av talet det så kallade sydlapska bokspråket som var avsett att överbrygga dialektskillnaderna och fungera som skriftspråk inom hela det samiskspråkiga området i Sverige. Efter att ha modifierats av Pehr Högström blev det sydlapska bokspråket det dominerande språket för utgivning av samiska böcker, främst religiösa sådana, under och talen i Sverige. Det visade sig dock fungera dåligt längst i norr, varför Lars Levi Læstadius utarbetade en egen variant, ibland kallad det nordlapska bokspråket.

Det sydlapska bokspråket avlöstes omkring sekelskiftet av ett lulesamiskt bokspråk, utformat av språkforskaren K. Han menade att lulesamiskan var särskilt väl lämpad som bokspråk eftersom den talades inom en centralt belägen del av det samiska språkområdet och relativt lätt kunde förstås av samer i såväl Pite lappmark i söder som Torne lappmark i norr. Under talet började mer icke-religiös litteratur att ges ut på samiska, både originaltexter och översatta texter. Den första romanen som gavs ut av en samisk författare var Muitalus sámiid birra av Johan Turi , som utkom på nordsamiska och berättar om de samtida renskötande samernas liv. Det dröjde innan ansträngningarna att utforma skriftspråk ledde till standardisering.

Den första boken

Ett gemensamt nordsamiskt skriftspråk för Sverige och Norge har funnits sedan På talet gjordes en del förändringar av den samiska språknämnden. Det nordsamiska skriftspråk gjordes då gemensamt med Finland. Enhetliga regler beträffande stavningen togs fram. Den nya ortografin började användas i tryck Nordsamiska skriftspråk har sju bokstäver som inte finns i det svenska skriftspråket. Det är tecken för ng-ljudet ŋ , tonande och tonlöst tje-ljud č,ž , tonande och tonlöst läspljud đ, ŧ , långt a á och sje-ljudet som skrivs med š. Moderna operativsystem och ordbehandlare erbjuder val av både samiska tecken och samiska tangentbord. Nordsamiskan har det mest använda skriftspråket. Den senaste fastställdes och modifierades senast En gemensam sydsamisk ortografi i Norge och Sverige antogs Bokstäverna är samma som i svenska och norska bortsett från variationen med ljust och mörkt i-ljud. Mörkt i-ljud kan skrivas med två prickar ï.

Man kan välja om man vill använda svenska eller norska tecken för å,ä och ö.

Att skriva på samiska

Wiklund utformade ett lulesamiskt skriftspråk omkring sekelskiftet och presenterade det i boken Lärobok i lapska språket. Tanken var att lulesamiskan skulle kunna användas som ett generellt samiskt skriftspråk, eftersom den kunde förstås av många samer i både norr och söder. Till skillnad från andra varianter av samiska var lulesamiskan dessutom fortfarande relativt fri från såväl svenska som finska lånord av nyare datum.