Höga blodfetter äta ägg

Kolesterol är en lipid, ett fettämne. Det kolesterol vi har i kroppen kommer dels från födan via tarmen, och dels från nybildning, framför allt i levern. Levern fungerar som en centralstation för kolesterolet. Därifrån forslas det ut till kroppens vävnader via blodet. I levern tas också överskottet av kolesterol emot, förvandlas till gallsyror och förs ut ur kroppen via avföringen. Kolesterol är en nödvändig beståndsdel i alla celler, inte minst i hjärnan. Kolesterol är också råvara för produktion av manliga och kvinnliga könshormoner, och behövs för att kroppen ska kunna bilda gallsyror och ta upp fettlösliga ämnen, som till exempel D-vitamin. Eftersom kolesterol både är nödvändigt och farligt är det viktigt att hålla kolesterolvärdena på en bra nivå, så att kroppen får vad den behöver, men så att inget överskott stannar kvar i blodkärlen. Kolesterol är inte vattenlösligt och klarar därför inte av transporten i blodkärlen på egen hand. Det behöver någon form av förpackning som kan hjälpa det framåt.

Dessa transportkapslar kallas lipoproteiner och färdas som små lastbåtar från levern ut i kroppen. Det finns flera olika sorters lipoproteiner, beroende på vilket eller vilka ämnen de ska forsla. De största lipoproteinerna heter VLDL. Det står för engelskans Very Low Density Lipoprotein, lipoprotein med mycket låg täthet. VLDL är relativt stora partiklar och tar med sig både kolesterol och triglycerider, det vill säga det som vi vanligtvis kallar "fett". Det står för engelskans Low Density Lipoprotein, lipoprotein med låg täthet. LDL-kolesterol kallas ofta för det "onda" kolesterolet. Det är mindre än VLDL. LDL har ett relativt högt innehåll av kolesterol och en tendens att släppa ifrån sig kolesterol på vägen. Alla kroppens celler har receptorer för LDL. Dessa tar upp LDL-partiklarna och dirigerar kolesterolet till användning det där det behövs. Om det finns mer kolesterol i blodet än vad receptorerna kan ta emot uppstår ett överskott som leder till förhöjda LDL-nivåer.

En del personer har en ärftlig brist på LDL-receptorer så kallad familjär hyperkolesterolemi, FH , och riskerar därför i ännu högre grad att kolesterolet fastnar i kärlväggarna och orsakar hjärt-kärlsjukdomar. Det lipoprotein som tar med sig kolesterolet tillbaka till levern kallas HDL High Density Lipoprotein och det kallas därför ibland för det "goda" kolesterolet. Högt kolesterol är i de flesta fall ingen sjukdom i sig. Däremot leder det till ett antal hjärt-kärlsjukdomar. Riskerna för att få högt kolesterol är många och framför allt förknippade med livsstilsmönster. Det är svårt att peka ut en enda riskfaktor som har orsakat högt kolesterol, eftersom kost- och motionsvanor ofta hänger samman. Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar mångdubblas om man har flera av riskfaktorerna. Om till exempel en person har högt kolesterolvärde och samtidigt röker är risken för hjärt-kärlsjukdomar 14 gånger större än för en frisk person. Har man ytterligare en riskfaktor femdubblas risken.

Även andra sjukdomar kan vara bakomliggande orsaker till det höga kolesterolet. Har man haft hjärtinfarkt är risken för en ny infarkt hög. Var femte som drabbas av hjärtinfarkt eller stroke kommer tillbaka till sjukhuset eller avlider inom ett år, som följd av ett återfall. Att hålla kolesterolvärdena nere med medicinering och förändringar av livsstilen är nödvändigt. Rökare lever alltid farligt och rökning är en stor riskfaktor när det gäller hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom påverkas kolesterolvärden både indirekt och direkt av rökning, vilket i förlängningen ökar riskerna ännu mer för hjärt-kärlsjukdomar. Rökningen skadar endotelskiktet i blodådrorna, vilket underlättar för LDL-kolesterolet att ta sig in i kärlväggen. Rökning sänker också det goda HDL-kolesterolet. Kvinnor som röker når menopausen tidigare än andra, vilket i sig ökar risken för högt kolesterol, eftersom de dessförinnan delvis är skyddade av östrogen. Alkoholmissbruk leder till en rad sjukdomar, många av dem hjärt-kärlrelaterade.

Diabetes, leversjukdomar och pankreatit inflammation i bukspottskörteln är några av dem. Samtidigt kan ett litet intag alkohol faktiskt ha en positiv effekt på kolesterolvärdena. Det visar studier på senare år.

Kostråd vid förhöjda blodfetter - Netdoktor

Först trodde man att den goda effekten enbart gällde rödvin och att den handlade om nyttiga antioxidanter i vinet. Senare studier visar dock att själva alkoholen sannolikt har en positiv effekt genom att öka det goda HDL-kolesterolet i blodet. Men för att uppnå den goda effekten rör det sig om små mängder per dag, motsvarande ett litet glas vin för kvinnor och ett lite större glas för män. Detta budskap har inte oväntat fått ett visst genomslag i det allmänna medvetandet. Dessvärre innebär dock större mängder av alkohol att de negativa aspekterna klart överväger de positiva, så de flesta läkare är försiktiga när det gäller att rekommendera alkohol till sina patienter. Uttrycket "metabolt syndrom" är ett samlingsnamn för flera olika riskfaktorer. Varje faktor är en risk i sig, men de verkar också tillsammans och förstärker varandra. För en person med metabolt syndrom är risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom mångfaldigt ökad. Definitionerna för vad som är metabolt syndrom har varierat över åren och det finns fortfarande flera varianter.

Gemensamt är faktorerna bukfetma, förhöjt blodsocker eller nedsatt glukostolerans, det vill säga insulinresistens, obalans i blodfetterna och förhöjt blodtryck. Bukfetma kan mätas på olika sätt, antingen helt enkelt med måttband, eller som relation mellan bukmått och stussmått. Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom vid ett midjemått över 94 centimeter, mycket ökad risk över centimeter för män. Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom vid ett midjemått över 80 centimeter, mycket ökad risk över 88 centimeter för kvinnor. Ökad risk med midja-stusskvot på över 1,0 hos män och 0,8 hos kvinnor. Några exakta midjemått är ganska svåra att ge, eftersom människors kroppar skiljer sig för mycket åt. Vid högre ålder har till exempel fettet en tendens att lägga sig runt midjan och på så vis försämra midja-stusskvoten. Men generellt sett är det fettet som lägger sig runt midjan som anses utgöra större risk för hjärt-kärlsjukdomar. Bukfetma minskar det goda HDL-kolesterolet mer än fett på andra delar av kroppen.

Ägg bra för blodfetterna

Högt blodtryck, eller hypertoni, orsakar i sig inte högt kolesterol. Men det hänger ofta ihop, som två delar av det metabola syndromet. Det finns ingen skarp gräns mellan vad som är normalt och högt blodtryck. Om antingen den ena eller båda siffrorna är högre, är blodtrycket högt. Ärftliga anlag, stress, övervikt, matvanor och hög alkoholkonsumtion kan ligga bakom högt blodtryck. Vid extremt hög stress påverkas blodfetterna direkt. Då är de så kallade katekolaminerna adrenalin och noradrenalin höga, medan insulinkänsligheten sjunker. Hela blodfettsdistributionen omorganiseras för att de mest livsnödvändiga organen ska få energi. Det uppstår delvis samma fenomen som vid svält. Vid "normal" stress påverkas knappast kolesterolet direkt, bara en liten sänkning av HDL-värdena kan märkas. Men däremot är effekten indirekt. Stress kan bidra till diabetes, högt blodtryck och andra delar av det metabola syndromet, som i sin tur påverkar kolesterolhalten. Ungefär en fjärdedel av det kolesterol vi behöver kommer från vår föda, resten tillverkas i levern.

Länge trodde man att om man drog ner på det kolesterolet vi får från födan så sänker man kolesterolhalten. Kolesterolrik mat som ägg, kaviar, räkor och andra skaldjur samt inälvsmat fick stora varningsskyltar. I dag är bilden mer nyanserad. Kroppen har nämligen sin egen kontrollmekanism. Produktionen av kolesterol i levern minskas om det kommer mer kolesterol från födan. Därför behöver man inte vara rädd för att äta måttligt med ägg eller räkor, som ur andra synpunkter är magra och näringsrika livsmedel. Däremot har det visat sig att mättat fett skadar kolesterolbalansen och ökar det onda LDL-kolesterolet i blodet. Därför är rekommendationerna i dag att minska på det mättade fettet.

Ägg bra för blodfetterna | SvD

Enkelt uttryck finns det mycket mättat fett i däggdjur och mycket omättat i fisk och vegetabiliska oljor. Det finns två sorters omättade fetter: enkelomättade och fleromättade. Både enkelomättat och fleromättat fett har god verkan på kolesterolet och minskar LDL i blodet. Det innebär inte att dietisterna rekommenderar att hälla olja på allt — fett innehåller en hel del kalorier, oavsett om det är mättat eller omättat. Transfetter är flytande oljor som har gått igenom en kemisk härdningsprocess. Genom härdningen omvandlas det omättade fettet till mättat fett. Om härdningsprocessen avbryts i förtid uppstår transfetter, eller delvis härdade fetter. Transfetterna är ännu farligare än mättat fett och påverkar kolesterolet mer. Transfetter finns bland annat i kakor, kex, pajer, pommes frites och godis. Om det på innehållsförteckningen står "delvis härdat fett" betyder det att varan innehåller transfetter. Det finns också transfetter naturligt i mjölkprodukter, men dessa har inte visat samma skadliga effekter som de industriellt framställda transfetterna.

Brist på rörelse påverkar alla delar av det metabola syndromet, blodtryck, blodfetter, blodsocker och bukfetma. Mängder med studier visar att fysisk aktivitet ökar kapaciteten att omsätta fett och sänker kolesterolvärdena i blodet. Läkarna blir alltmer medvetna om den fysiska rörelsens betydelse för hälsan och antalet "motions-recept" ökar stadigt. Man bukar säga att män har högre kolesterol och löper större risk för åtföljande hjärt-kärlsjukdomar än kvinnor. Det stämmer — så länge de är unga. Yngre män har oftast högre nivåer av det skadliga LDL-kolesterolet, medan yngre kvinnor i stället har högre koncentrationer av det skyddande HDL-kolesterolet. Detta beror framför allt på det kvinnliga könshormonet östrogen. Efter menopausen närmar sig kvinnorna männen och vid hög ålder är riskerna lika höga för kvinnor som för män. Vi lever i en tid där mycket fokus är på vad vi äter, men hur ska man förhålla sig till all information kring mat och dieter?

Vilken är den bästa maten ur ett hälsoperspektiv enligt forskningen? Podden bjöd in professor och överläkare Mai-Lis Hellénius.

Ny svensk studie visar: Kosten som gav effekt

Att livsstilen hänger nära samman med högt kolesterolvärde har varit känt i ganska många år. Tidigare inleddes behandlingen av höga kolesterolvärden med att enbart uppmuntra patienterna att förändra sin livsstil. Om inte det hjälpte satte man in mediciner, men idag är det annorlunda. Rörelse i vardagen - även i små doser - har positiva effekter på hälsan enligt samstämmig forskning. Råd om livsstilsförändringar är första åtgärden vid högt kolesterol, men ofta sätts medicinering in samtidigt. Det beror dels på att dagens mediciner har testats väl och visat sig vara säkra och ha få biverkningar, dels på att medicinerna har blivit mycket billigare. Om en person har haft hjärtinfarkt eller har symtom på kranskärlssjukdom är det särskilt angeläget att påbörja medicinering så tidigt som möjligt. Likaså om man har konstaterat att en person har FH, ärftligt högt kolesterol. Behandlingen av högt kolesterol är densamma för kvinnor som för män.

Livsstil i samband med höga kolesterolvärden handlar främst om två saker: bra kost och regelbunden motion. För att behandla ett högt kolesterolvärde rekommenderas en nyttig och näringsrik kost där intaget av mättade fetter minskas. Gällande motion lyder rådet att dels röra på sig mycket i vardagen, och dels att regelbundet utöva någon mer intensiv fysisk aktivitet. Hållbara livsstilsförändringar innebär att man gradvis gör förändringar till en del av vardagen. Om man upplever det som svårt att göra viktiga livsstilsförändringar kan KBT, kognitiv beteendeterapi, vara ett sätt att hitta motivationen för att förändra sin livsstil. Övervikt är ofta, men inte alltid, en del av det metabola syndromet, som är ett samlingsnamn för olika riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Man kan ha ett högt kolesterolvärde utan att vara överviktig, särskilt om de höga värdena är ärftliga. Att gå ner i vikt är alltså inte nödvändigtvis en av de livsstilsförändringar man behöver göra.

Men med tanke på att antalet överviktiga stadigt ökar och omfattar hälften av alla svenskar har en viss viktminskning ofta välgörande effekter. Att minska ner på mättat fett och i stället äta omättade fetter är viktigt för att förändra kolesterolbalansen. Det betyder mindre av fett kött, feta charkprodukter och feta mejeriprodukter samt mer av feta fiskar, som lax, makrill och sill samt vegetabiliska oljor och fetter, utom kokosfett. Hur man använder fett spelar också stor roll. Det är bra om man kan hitta alternativ till stekning, men vill man steka maten rekommenderar dietisterna att man använder rapsolja eller flytande margarin. Grönsaker och frukt har många nyttiga näringsämnen, men också fibrer. Matiga grönsaker som rotfrukter och kålsorter innehåller både mycket fibrer och mycket näringsämnen. Grovt bröd ger också bra fibrer. Havre och råg innehåller dessutom betaglukaner, som har en direkt effekt på kolesterolvärdet genom att sänka halten LDL-kolesterol i blodet.

Ändå är det många som rör sig alldeles för lite. Brist på motion hänger ofta ihop med övervikt. Men motionens goda effekter sträcker sig långt utöver den eventuella viktnedgången. En överviktig person som rör på sig är friskare och har mindre risk för hjärt-kärlsjukdomar än en smal person som sitter stilla. Det viktiga är att man rör på sig, inte vad man gör. Trädgårdsarbete och städning är bra exempel på fysisk aktivitet och har många hälsovinster. För att öka syreupptagningsförmågan och få bättre kondition krävs dock en något mer intensiv motion. Hjärtat ska jobba lite så att man känner sig varm. Snabba promenader, dans, stavgång, joggning, cykling är exempel på bra motion. För att få goda effekter behövs 30 minuters motion per dag, eller 3—4 timmar i veckan, med en kaloriförbrukning på cirka 1 kalorier i veckan. Det bästa resultatet når man om man fördelar motionen på så många dagar som möjligt. Statiner är i dag det vanligaste läkemedlet mot förhöjt kolesterol.

Det gäller både personer med FH, Familjär hyperkolesterolemi och andra. Statinerna hämmar produktionen av kolesterol i levern och ökar på så vis mängden LDL-receptorer. I likhet med de flesta läkemedel har statiner biverkningar, men i de kontrollerade studier som genomförts, där statiner jämförts med placebo, är de sällsynta. Värk, ömhet, svaghet eller kramp i musklerna kan förekomma, liksom magsmärtor, förstoppning och illamående, men de är inte alltid säkert relaterade till behandlingen. Så kallad transaminasförhöjning, en leverpåverkan, kan också förekomma. Flera undersökningar har visat att många människor med högt kolesterolvärde inte når ner till målvärdena, trots behandling med statiner. Skälen kan vara varierande medicinintag och biverkningar, men också individuell känslighet för behandling. Värdena är individuella och målvärdena är riktvärden. Generellt sett är det bra att sträva efter så låga LDL-värden som möjligt.

På senare tid har också medicineringen med framför allt statiner blivit mer aktiv. Man sätter in mediciner både tidigare och i större doser. På senare år har läkemedel som minskar upptaget av kolesterol från tarmen utvecklats. De används vanligen i kombination med statiner och kan då sänka LDL-kolesterolet ytterligare. Fibrater ökar nedbrytningen av triglycerider och används därför mest vid förhöjda triglyceridvärden. De påverkar också kolesterolcykeln genom att öka HDL-värdena. I dag används statiner i första hand, men om en patient inte svarar på den behandlingen kan man sätta in fibrater. Det händer också att man kombinerar statiner och fibrater. Då ökar dock risken för biverkningar i form av muskelsmärta. Gallsyrabindare stimulerar levern att bryta ner mer kolesterol. Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning som syftar till att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. År delade fonden ut miljoner kronor till forskningen.

I Sverige lever 2 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom, som också är den vanligaste dödsorsaken idag. Närmare 30 invånare dör varje år av hjärt-kärlsjukdom i Sverige. De dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt och stroke samt plötsligt hjärtstopp, som innebär att hjärtats pumpfunktion plötsligt upphör. Riskfaktorer som stillasittande, övervikt och diabetes ökar dramatiskt och riskerar att höja dödstalen i hjärt-kärlsjukdom. Mer resurser till forskningen och bättre levnadsvanor krävs för att vända utvecklingen. Tack vare forskning som resulterat i bättre vård, behandlingar och livsstilsråd har antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom minskat med mer än en femtedel under de senaste tio åren. Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder. Fler människor lider och dör av hjärt- och lungsjukdom än av något annat. Som månadsgivare stödjer du forskningen långsiktigt och får varje nytt nummer av tidningen exklusivt i brevlådan.

Få forskningsbaserade livsstilstips och de senaste forskningsnyheterna om hjärt- och lungsjukdomar. Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med vår dataskyddspolicy. Telefon: 24 Forskning visar att ett ägg om dagen inte medför ökad risk för hjärt-kärlsjuka En stor internationell studie med stöd av Hjärt-Lungfonden visar att ett ägg om dagen inte medför ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. Fakta om forskningsstudien Bakgrund: internationell studie som sedan pågått i Sverige och är inriktad mot bland annat hjärt- och lungsjukdom, inklusive diabetes. Publicering: The American Journal of Clinical Nutrition, 1 april Hjärt-Lungfondens givare är med och finansierar professor Annika Rosengrens forskning, bland annat hennes deltagande i denna studie. Fakta om hjärt-kärlsjukdom I Sverige lever 2 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom, som också är den vanligaste dödsorsaken idag.

Bli månadsgivare och få tidningen i brevlådan! Bli månadsgivare och få tidningen. Vill du veta mer?