Var finns det vattenkraftverk i sverige

Vattenkraften ger förnybar energi. Den har liten klimatpåverkan, i alla fall i Sverige, och har en viktig roll som reglerkraft för sol och vind. Vattenkraften kan balansera den varierade efterfrågan på el både över året och under ett dygn. Men vattenkraften har stor påverkan på naturen runt kraftverket. I dammen med dess varierande vattenyta är förhållandena helt annorlunda än i den fritt strömmande älven. Nedströms kraftverket är älvfåran ofta torrlagd långa sträckor. Utbyggnaden av vattenkraften i Sverige har lett till att växter och djur som är beroende av forsar och fall försvunnit och att den biologiska mångfalden i vattnet och floddalarna minskat. Fisk som vandrar mellan sötvatten och hav under sin livscykel får stora problem. Vattenkraftsdammarna skär av deras vandringsvägar. Det drabbar exempelvis laxfiskar och ål. Fiskar sugs också in i turbinerna och dödas. Det finns cirka 2 vattenkraftverk i Sverige. Vattenkraften producerar mellan 50 och 75 terrawatttimmar TWh per år beroende på hur mycket det regnar och snöar.

Det motsvarar 30 till 45 procent av elanvändningen i landet. Drygt stora kraftverk i de stora älvarna står för 98 procent av vattenkraftproduktionen. Kring 1 små kraftverk står för endast 0,7 procent av elproduktionen. Endast ett fåtal av de svenska vattenkraftverken har fungerande vandringsvägar för fisk.

Vattenkraft i Sverige – Wikipedia

Nästan alla vattenkraftverk är därför ett vandringshinder. Merparten av de svenska vattenkraftverken har gamla vattendomar. Ett tidskrävande arbete pågår med att ompröva dessa tillstånd och sätta moderna miljövillkor för vattenkraften. Kalix-, Torne-, Pite- och Vindelälven är skyddade som nationalälvar. Det betyder att ny vattenkraft eller vattenreglering är förbjuden här.

Hur fungerar vattenkraft? - Naturskyddsföreningen

Kalixälven och Torneälv är helt outbyggda medan Pite- och Vindelälven är påverkade av vattenkraft. Vattenkraft är den största förnybara energikällan i världen. Kring 4 TWh vattenkraftsel producerades Det motsvarar nästan 17 procent av världens elproduktion. Asien, Europa och Nordamerika är de regioner som har mest vattenkraft. Nya vattenkraftdammar i tropiska områden kan avge stora mängder växthusgaser från ruttnande vegetation i dammarna. Vattenkraften har ett väldigt varierande klimatfotavtryck, beroende på vilken naturtyp som översvämmas av dammarna. Fisk och andra djur som lever i artrika tropiska floder drabbas hårt av vattenkraftsutbyggnader. När vattenkraften byggs ut i bebyggda områden uppstår ofta svåra sociala konflikter mellan kraftbolagen och lokalbefolkningen som på olika sätt påverkas av utbyggnaden, till exempel att de riskerar att få sina hem översvämmade eller att värdefull natur förstörs. Hur fungerar ett vattenkraftverk? Ta hjälp av begreppen: lägesenergi, rörelseenergi, turbin, generator, elnät.

Faktabladet är granskat av Naturskyddsföreningens avdelning för klimat och juridik. Senaste granskning: januari Startsida Faktablad Hur fungerar vattenkraft? Hur fungerar vattenkraft? Så fungerar vattenkraft. Den första etappen omfattade 4 aggregat om ca 40 MW, de sista aggregaten färdigställdes Det fanns till och med planer att försörja Berlin och Hamburg med elenergi från Olidans kraftverk. Flera stora vattenkraftverk byggdes i statens regi. Kungliga Vattenfallsstyrelsen, sedermera Vattenfall , bildades ur Trollhätte kanal- och vattenverk i samband med bygget av Olideverket i Trollhättan. Statens Järnvägar insåg tidigt att eldrift för tåg hade framtiden för sig och ville bygga egna vattenkraftverk ibland annat Torne älv för att elektrifiera malmbanan. Det blev strid med nybildade statliga Vattenfall som ansåg att ett kraftverk i Porjus kunde klara av både SJ:s behov och försörja Norrland med elström. Bygget startade under stora strapatser i väglöst land.

Innan den provisoriska järnvägen hade byggts från Gällivare så fick allt material och förnödenheter bäras de fem milen upp till arbetsplatsen. Bostadssituationen för arbetsstyrkan på cirka man var även den primitiv med boende i enkla baracker. Stationens moderna tekniska utformning med maskinsalen nedsprängd i berget och långa bergtunnlar som vattenvägar väckte internationellt intresse. Stationen invigdes Under första världskriget byggdes Porjus kraftverk invigt , Älvkarleby kraftverk invigt och Untraverket invigt Därefter tillkom bland annat Lilla Edets kraftverk invigd och Hammarforsens kraftverk invigt En del av dessa kraftverk försörjde den växande massa- och pappersindustrin med billig energi. Krångede kraftverk invigt ledde till den första överföringen av elkraft från Norrland till Mellansverige. Anläggningen är landets största vattenkraftverk som uppförts i enskild regi. Kraftverket vid Lilla Edet i Göta älv började byggas ut för att möjliggöra en elektrifiering av västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm.

Hur fungerar vattenkraft?

Under första världskriget hade efterfrågan på elkraft ökat starkt, men efter kriget minskade efterfrågan och byggnadsarbetet i Lilla Edet drog ner på takten. För att kunna utnyttja fallets låga fallhöjd på 7,3 meter men höga flöde utan de stora antalet små turbiner som skulle krävas om man använde Francisturbiner , beslutade man sig för installera den nya och oprövade Kaplanturbinen i ett av verkets tre aggregat. När kraftverket var färdigt visade sig Kaplanturbinen vara en framgång då den kombinerade hög verkningsgrad, reglerbarhet över ett stort flödesområde och detta vid tämligen låga fallhöjder. I södra Sverige byggdes —30 kraftverket Karseforsen i Lagan , 5 kilometer öster om Laholm. Forsen var tidigare 23,5 meter hög på en 2 meter sträcka, men stort djup i forsens fåra. Fallet ägdes av staten, men arrenderades från av Sydsvenska Kraftaktiebolaget , som byggde kraftverket. Det var då det fjärde största i Sverige och fick genom indämning av mindre forsar hela 26 meters fallhöjd.

Utbyggnaden av Hölleforsen i Indalsälven påbörjades Då detta arbetet krävde att man förflyttade mycket stora mängder massor, införskaffade Vattenfall [ 10 ] den första stora släpgrävmaskinen av typen Marion , senare inköptes ytterligare tre av dessa maskiner. Maskinen grävde ut 2 miljoner kubikmeter massor ur den sex kilometer långa utloppskanalen. Med detta bygge skulle vägen ligga öppen för att utnyttja mer fallhöjd genom långa utgrävda kanaler både uppströms och nedströms kraftverken. Under byggnadstiden uppfördes ett provisoriskt samhälle för att inhysa delar av arbetsstyrkan, som mest kom att bestå av 1 man. I Harsprångets samhälle fanns sjukstuga, två skolor, två affärer, brandstation, badhus, restaurant, matsal för personer och en kyrka, som mest bodde 2 personer i samhället. Denna typ av mer organiserade provisoriska samhällen kom sedan att bli vanliga under den fortsatta utbyggnaden av större och mer avlägsna kraftstationer under talet och talet.

Efter en utbyggnad med två turbiner mellan och ökades effekten till MW vilket gjorde kraftverket till Sveriges största vattenkraftverk. Turbin 5 som togs i drift har med sina MW ensam en effekt som är större än det ursprungliga kraftverket. För att möta den befarade elbristen under början på talet forcerades bygget av Stalons kraftstation i Kultsjöån ett av Ångermanälvens källflöden, arbetena startade och redan den 2 september fasades stationens enda aggregat på MW in på elnätet [ 12 ] , enligt de ursprungliga utbyggnadsplanerna skulle byggtiden vara sju år. Bygget dominerades av den 17,8 kilometer långa tilloppstunneln som sprängdes från båda ändar och från tre mellansänken för att klara av den aggressiva tidplanen. Tekniken med stora schaktarbeten i vattenvägarna uppströms och nedströms kraftverken för att vinna mer fallhöjd kulminerade i bygget av Gallejaur kraftstation i Skellefteälven mellan och Två av Vattenfalls totalt fyra släpgrävmaskiner av typen Marion sattes in för att gräva landets största kraftstationskanal med 5 miljoner kubikmeter schaktning.

Sommaren påbörjades bygget av Juktans kraftstation som kom att bli Sveriges största pumpkraftverk som togs i drift Från magasinet i sjön Storjuktan pumpades vatten under nätter och helger upp till Blaiksjön , vid produktion av elkraft tappas vattnet från Blaiksjön och leds via maskinstationen till Storuman genom en avloppstunnel, med en fallhöjd på meter. För pumpning och elkraftgenerering användes en reversibel pumpturbin direktkopplad till en kombinerad generator och motor. Pumpkraftstationen var ovanlig genom att den utnyttjade tre olika vattenmagasin. Efter avregleringen av elmarknaden ansågs det inte längre lönsamt att driva kraftverket som pumpkraftverk så konverterades Juktan till ett vanligt kraftverk. Man sprängde då upp en ny tilloppstub för vattnet från Storjuktan. Vattnet rinner då från Storjuktan via turbinen och ut i Storuman med en fallhöjd på 85 meter. Innan kärnkraften började införas i Sverige på talet stod vattenkraften för nästan hela den totala elproduktionen i Sverige.

Så sent som svarade vattenkraften för 95 procent av den producerade elenergin.

Navigeringsmeny

Andelen som kom från vattenkraften sjönk i och med kärnkraftens utbyggnad. Under talet restes dock alltfler invändningar mot fortsatt utbyggnad av ännu orörda älvar. Vid talets slut kulminerade motsättningarna mellan naturskydds- och utbyggnadsintressen, konflikten gällde utbyggnaden av Vindelälven och kallas allmänt striden om Vindelälven. Den blev början till slutet för den svenska vattenkraftsutbyggnaden. I april beslutade regeringen Palme att Vindelälven inte skulle byggas ut. Vattenkraften är den största av de kraftkällor med relativt liten påverkan på klimatet, men den med störst negativ inverkan på den biologiska mångfalden. Kraftverks dammar utgör vandringshinder för de fiskarter som företar vandringar vanligast lekvandring. Detta gäller till exempel asp , vimma , id , ål , lax , havsöring , färna , nejonögon , sik , harr , öring , röding och elritsa. Flera svenska lax- och havsöringstammar har slagits ut och asp, ål, vimma, flodnejonöga och är upptagna på rödlistan över hotade arter.

Vattenkraften anses vara huvudorsaken bakom den snabba utrotningen av ål, då i genomsnitt 70 procent av vuxna ålar dör när de simmar igenom ett vattenkraftverk. Vattenmagasin med stor regleringshöjd får genom den onaturliga nivåskillnaden mellan hög- och lågvatten ett stört ekosystem. Detta beror på att den huvudsakliga produktionen av djur och växter normalt sker vid stranden ned till c:a 6 meters djup. De konstanta svängningarna i vattenstånd gör att näringsämnen transporteras bort från den produktiva strandzonen så att till exempel de norrländska vattenmagasinen drabbas av näringsbrist. Nedströms dammen kommer den gamla strömfåran att vara ömsom torr och ömsom ha högvatten - en förändring i levnadsmiljön som blir svår att anpassa sig till för samtliga arter. I uppströmsdammen får man också en kraftig förändring, där bland annat bottenförhållandena förändras genom sedimentering.