Hur förstår man det periodiska systemet

För att få fyllda elektronskal behöver halogenerna ta upp en elektron. Halogener reagerar därför gärna med metaller, eftersom de kan lämna ifrån sig elektroner.

Periodiska systemet -

Molekyler kan bildas så att elektroner delas mellan atomer. De vill ju känna att deras yttersta skal är fullt! Detta kallas elektronparbindning eller kovalent bindning. För att visualisera hur många valenselektroner som en atom har så använder man sig av något som kallas för elektronformel. Elektronformeln visar hur valenselektronerna är fördelade runt atomen. För att rita en elektronformel inleder du med att skriva ned det kemiska tecknet. Då räknar man alltså bara protoner och neutroner, vilket ger masstalet, och multiplicerar med massan för en proton eller neutron , eller till exempel atommassenheten u som ligger nära dessa massor. Ämnen i samma grupp har ofta egenskaper som liknar varandra. Raderna kallas perioder , eftersom egenskaperna upprepas periodiskt. Perioderna visar också hur många elektronskal atomerna har, från ett skal högst upp, till sju skal längst ner. Namnet syftar på deras kemiska reaktionströghet; de kallades tidigare inerta eller indifferenta gaser.

Spara mitt namn, min e-postadress och webbplats i denna webbläsare till nästa gång jag skriver en kommentar. Innehållsförteckning visa. Vad beskriver det periodiska systemet? Hur förstår man det periodiska systemet? Vad är gemensamt för övergångsmetaller? Vad har man för nytta av det periodiska systemet? Vad anger raderna i det periodiska systemet? Vad har halogener för egenskaper? Hur många övergångsmetaller finns det? Hur bildas Ädelgasstruktur? Hur vet man hur många skal en atom har?

Vad är det periodiska systemet? - Svaren

Hur skriver man ut massan av en neutron? De tidigaste försöken att ordna och gruppera grundämnena gjordes utan någon kunskap om atomernas uppbyggnad. Den tyske kemisten Johann Wolfgang Döbereiner försökte hitta samband mellan olika ämnens atomvikt och deras kemiska egenskaper och fann på talet flera grupper av tre likartade ämnen, där ett av ämnena kemiskt var en blandning av de båda andra och hade en atomvikt som låg mitt emellan de övrigas. Han kallade dessa för triader. Under flera decennier betraktas Döbereiners upptäckt som en oväsentlig kuriositet, vad vetenskapshistorikern Stephen Toulmin kallar för ett "naket faktum", men när nya och riktigare uppgifter om olika ämnens atomvikter blev kända under talet , intresserade sig olika forskare för nya samband mellan atomvikter och kemiska egenskaper. År uppställde den brittiske kemisten John Newlands en tabell med 62 av de då 63 kända grundämnena, ordnade efter stigande atomvikt.

Tabellen visade att ämnen med liknande egenskaper återkom med en periodicitet av 7 eller 14 ämnen ädelgaserna var ännu inte upptäckta , ungefär som oktaver i musiken. Slutligen sammanställde ryssen Dmitrij Mendelejev och tysken Lothar Meyer oberoende av varandra tabeller med horisontella perioder och vertikala grupper, på samma sätt som vi nu är vana att visa systemet. Mendelejev publicerade sitt arbete samma år medan Meyer publicerade sina resultat först Mendelejevs tabell hade luckor för ytterligare 31 ämnen, där inga av de då kända ämnena passade in. Hans idéer fick därför stor uppmärksamhet när det upptäckta ämnet gallium passade in i en av dessa luckor. När även ämnena skandium , som upptäcktes , och germanium , upptäckt , passade in i mönstret fick systemet stor acceptans bland övriga vetenskapsmän. Det periodiska systemets utseende fick dock sin förklaring först senare, efter att Rutherford presenterat sin modell av atomen som en liten positivt laddad kärna omgiven av elektroner och Bohr förklarat elektronernas energinivåer med sin kvantmekaniska atommodell.

Under talet, efter Mendelejev och Meyer, har systemet tydliggjorts. Fler och fler luckor i systemet har fortsatt att fyllas, allt eftersom ytterligare grundämnen har upptäckts. Idag är alla 7 perioder kompletta. Om fler grundämnen upptäcks, kommer de att finnas i period 8 och uppåt. En begränsning med periodiska systemet är att det inte skiljer mellan isotoper av samma element det vill säga element med samma antal protoner , men olika antal neutroner , eftersom dessa i regel inte har någon stor skillnad i kemiska egenskaper dock uppvisar kemiska föreningar med olika isotoper mätbara skillnader i kemiska egenskaper, såsom tungt vattens skillnader gentemot vanligt vatten, eller i reaktioners kinetik som är noterbar i särskilt organiska reaktioner. Isotoper har däremot mycket uppenbart olika egenskaper med avseende på stabilitet och radioaktivitet. Ett alternativt sätt att tabellera grundämnen, som skiljer på olika isotoper, är en nuklidkarta alternativt isotoptabell.

Periodiska systemet

En nuklidkarta ger bättre förståelse för olika isotopers karaktär än det periodiska systemet, men ger å andra sidan inte samma överblick av de kemiska egenskaperna. Dmitrij Mendelejev och Lothar Meyer. Kemins värld: en titt på periodiska systemet. Svenska förlaget. Läst 16 december Oxford University Press. ISBN Kategorier : Periodiska systemet Kemi. Namnrymder Artikel Diskussion.

Navigeringsmeny

Visningar Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Commons Wikiversity. Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Använd som referens Wikidata-objekt.